Filosofen Platon försökte distansera sig från kroppen, eftersom han ansåg att den var ett hinder för själen. Så uppfattade man honom, men han ville påpeka annat: det att man går i fel riktning med all sin "manskroppdyrkan". Jag säger manskropp, eftersom mannen var norm i Antika Greklands skulptur. Om det skrevs KANON (alltså, manskropp -kroppens ideéla proportioner beskrevs i en skrift som man kallar för "Kanon". Det är att tacka skulptören Polykleitos för). Det - å ena sidan.
Å andra sidan finns det INGEN KANON om kvinnokroppen. Helt enkelt för att kvinnan ansågs under antiken som en ofullbordad människa. Denna inställning verkar ha överlevt alla historiska epoker: Antiken (som idébärare), Medeltiden, Renässansen, Absolutismen, Uplysningen, Revolutionernas tidsålder, Nationalismen och imperialismen (som visat sig alltid gå hand i hand, dvs de två är sammankopplade), Världskrigens tid (som verkan av enäggstvillingarnas (nationalismen och och imperialismen) rörelse genom rum och tid) och i samma skick lever idag i denna så kallade EFTERKRIGSTID. Forntiden har inte med saken att göra.
Platon anade att det inte skulle stå rätt till och därför förespråkade han avhållsamhet (skulpturer och tavlor från denna tid visar oftast vulgära bilder av en naken man med två eller flera nakna kvinnor som är där för hans förfogande) och kontroll (Den människa som lyckats behärska, dvs kontrollera sin kropp är ägaren till en stark själ; närmast Platons budskap).
Antika Greklands tes att kropp och själ är ett visar sig därmed vara fel. Tesen håller inte. Själen är bortglömd (i dagens läge), medan manskroppen mer och mer tillskrivs gudomlighet (tillbaka till antiken). Kvinnans situation är kanske ännu värre än under antiken just på grund av dagens större möjligheter att modulera kvinnokropp (utsätta den till obehagliga och plågsamma interventioner: kirurgiska ingrepp) i jämförelse med möjligheter under antiktiden.
Att poängtera: I Antika Grekland kopplades kvinnan till det kroppsliga, jordbundna, passiva och som sådan var kvinnan formbar, underlägsen och omoralisk. Det blev och förblev en västerländsk bildtradition. Att jag talar sanning bevisar dagens reklam och modereportage.
Denna antikens manliga negativa inställning till (mot) kvinnan kvarstår. Ett stort antal kvinnor uppstår som dumskallar i detta avseende. För pengar säljer filmstjärnor, sångerskor, m.f.l. sina kroppar och på så sätt stödjer projektet: "Kvinnan ofullbordad människa". Inte bara det, de för bakom ljuset unga tjejer, pojkar, kvinnor och män. De (manipulerade av män som är i position att manipulera) filmstjärnor, toppmodeller, sångerskor, m.m. har fått i uppdrag att göra reklam - "business". "THE BUSINESS WOMEN" manipulerar den manliga delen av befolkningen, får den att ha större krav på sina äkta kvinnor som inte är filmstjärnor och modeller utan gör alla möjliga sysslor både- i arbetslivet och hemma. De står inte framför kameror, har inte konstgjorda ögonfransar och har inte råd med professionell hjälp i att förvandla sig. Faktum är att de vill bli älskade. Det är också ett faktum att de är trötta på att eftersträva ett falskt utseende. De vill vara sig själva. Men "kvinnoidealet" tillåter dem inte det. De blir blixtsnabbt bortsorterade, ty "utbud" är stort och trendigt. Bara de som har så dåligt självförtroende (för varje pris blir utmanande- och oförskämt provokativa (som "Wallenbergare"-panbiff) och koras har en chans. De accepterar det som sagts om kvinnor (att de är ofullbordade - saknar själ, sägs det).
Massmediernas "kvinnoideal", de kvinnor som med säkra steg går och "rullar på våra skärmar", har erfarit att deras blotta närvaro på "skärmar" räcker för att kora dem till segrare. Som skönheter. De tror att de vunnit något. Det har de inte. Vad är det för vinst som återspeglas i att en vanlig kvinna blir borta från sin mans tankar därför att hon, (skärmskönhet), anfallit mannens "detet" (drifter)?!
På tal om dåligt självförtroende och utvalda kvinnor ( de som korar) är det viktigt att säga att jag talar om följdstridiga ideér: Ni vet att massmedier har stor makt över människor, speciellt över pojkar och flyckor i puberteten. Jag snackar om skönhetsidealet och massmediernas påverkan på människor angående saken i fråga. Reklam och media gör sucé när det gäller att "fånga" stora sedlar åt dem som betalar reklam i medier. Alla tre är vinnare: "skärmskönheter" som "biff", medier som "restaurang" och "reklambetalare" som "kassaskåp". Allt står som det står tills "förlorarna" (jag menar "biff" är dyr) börjar strömma in. Jag pratar om gäster: på restaurang, internet, TV.
Att sumera: Av allt att döma kvinnans situation är inte bättre idag än den varit på den gamla tiden. Respekt för kvinnan som en levande varelse är inte på särskillt hög nivå. Ett stort antal män ogillar att ha starka kvinnor i sin omgivning. De föredrar en feg, vacker och med snygg kropp framför en ännu vackrare och snyggare i kroppen tapper kvinna.
Tycker ni också att det finns mycket som är iögonfallande förnedrande för kvinnan som väsen?! Med alla dessa nakna (förstorade, förminskade, opererade, utnyttjade) kvinnokroppar. Jag är för det mesta rädd om unga kvinnor som just treder in i samhällslivet och ska bemötas av män. Har inte medier blottställt kvinnan för mycket - som "råkött"?! Det är sant att kvinnan valde att exponera sig i massmedier som nöjesobjekt, men vilka är de som dikterar livsstilen? Vilka bland oss har så stor makt att kunna kraftigt påverka majoritetens benägenhet genom att i medierna provocera mannens lusta och kvinnans trygghet? Är det kvinnor?!
Det är så sällan i vardagen att män visar sig utan skjorta och byxor. Hur ofta tar de bort "något" från sina kroppsdelar eller lägger till "något" på dem av estetisk-kosmetiska skäl? Jag snackar kirurgiskt ingrepp.
Kvinnor blir frivilligt förda bakom ljuset. Man måste göra något för att bevara ett minimum av moraliska värden för att undgå kaos. Att stoppa inträde av omänskligt beteende i vår vardag. Ingen kan, i dagens situation i världen, garantera att även förståndiga människor inte tappar kompasset när de befinner sig i ett haotiskt löst system. Kom ihåg att civilisationen kom med regler. Ska regler avskaffas? Lagen måste ge garanti om att etiska regler skall absolut respekteras för att förebygga vissa få människors hänsynslösa maniska försök att upphöja det onda (allmänskadliga) till allmän nivå - som etiskt korrekt: De snackar om "läggning". För sund läggning faller aldrig offer, vill jag påstå.
Det är ett faktum att den materiella delen av människan, kroppen, är i fokus. Själen är "bortglömd", vilket resulterat i ett otroligt starkt behov av att ha mer och mer av det materiella. Ju mer man får av det, desto mer ökar "aptiten." Parallellt med detta: ju mera vi försummar själen, desto djupare blir tomheten inuti oss.
Det är också ett faktum att kvinnor säljer sin själ för att tillgodose vissa männens oanständiga krav. Mäktiga män förverkligar sina komerciella ideér genom att materialisera kvinnans väsen. Det kunde bättre. Det finns bättre. Jag har erfarit bättre. Att bli blomma istället för råkött. Råkött luktar inget vidare. Blomman?! Ni vet det. Är det någon som kan säga att en blomma inte har en kropp?
Detta att man inte uppfattar kvinnan som "tredimensionell" varelse är kvinnan till förmån. Så på den punkten kan vi kvinnor samtycka med män: En man får, vad beträffar oss kvinnor, bli ett tredimensionellt konstverk (såsom han varit under Antika Greklands tid), om han så önskar. Men ett uttryckligt mål för vissa mäktiga män är att kvinnan (för)blir ett objekt - nöjesobjekt (råvara), vilket majoriteten av kvinnor vägrar acceptera. Så sluta tjata på feminismens eldsjälar. I detta avseende är de klokaste bland oss kvinnor. Därför är de inte omtyckta av de flesta "starka" (osäkra) män. Jag sympatiserar med feministiska ideér i stort. Men jag är misstänksam till överdrift: elitistiska ambitioner (i feminismens projekt ser jag medelklass som drivkraft, ser inga platser för fattiga. Sedan gamla tider och t.o.m. nu har det visat sig att särställning i ett samhälle bromsar lite samhällsutveckling p.g.a. dess "flegmatiska" inställning till att iaktta röster från alla håll (från rika, från medelklass, från fattiga, från utsatta och från privilegerade - från båda kön).
"Kvinoidealet" i nuläget: störtar ner i ett bråddjup, p.g.a. att det avsågs ett, men uttalades annat i mediareklam.
I dagens samhälle är det en skam att prata själ. Man får inte. Inte heller får man drömma. Man fick lov att sova. Och jobba för att utplåna känslan av att bli generad. Det är lustan, dess "romantiska partikel" som inte har varit menad för offentligheten som skall offentliggöras. Är lyckan det att överskrida gränser? Varför så många olyckliga människor då?
Men det finns ett som man inte kan vinna materiellt - kyskhet! Därför ger man sig på det.
lördag 3 december 2016
torsdag 1 december 2016
Varje varför har sitt därför
Att titta på gulaktiga och stora löven, utströdda i all sin mängd på en stor gräsmatta, är en vacker syn. Mycket inspirerande. För tankar. Frågeställningar formuleras. Funderingar. Slutliga tankars intrång i ens själ.
"Varför" som begrepp och som varning till handling är inte ämnat till dem som påbörjat en handling. " Varför" som begrepp och fråga existerar för de som är vittnen till handlandes inträde. Med "därför" är ingen nytta - resultatet är redan på sin plats. "Därför" är för statiskt. "Därför" är ingen "aktion", ingen rörelse. "Därför" är ett avgörande skede. Passivt tillstånd. "Därför" är grunden till "varför". Därför "varför" innehåller "därför".
När jag funderar över en fråga som lyder så här: "Vilka här på jordklotet är jag fortfarande skyldig något", får jag svaret: "Gud (som Skapat mig), mina föräldrar (fred över dem, som ansträngt sig för min skull och stöttat mig under min livsfärd med all kärlek de kunde ge) och Sverige (som tog hand om mig när det inte fanns någon annan räddning för mig).
Jag har inget annat än kärlek att ge. Kanske det var kärlek som tog emot mig, gav mig tillflykt. Då blir avbetalningen rätt: kärlek för kärlek.
Häromdagen förde jag ett snack. Offentligt snack. Om Sossarna. Jag bad Gud att Förbarma Sig över sossarna. Om bakgrunden till ett sådant resonemang gav jag bara min "mardröms" antydan, villket självklart inte räcker till att ni inte tror att jag är en "intelektuell" dåre som förhastat kastar ur sig sin hjärnas "frenetik". Det är inte sant att jag inte vet vad jag vet, ty jag har någonting att säga om (Sveriges grundlagar tillåter det: 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter; Opinions friheter: 6§) livet. När jag inte har rätt att tala, tiger jag och lider. Eller gönmmer mig under bänken, vilket jag gjort i början av kriget i Bosnien då slakteriarenan ägt rum på Grönsakstorget i min hemstad Bosanska Gradiška. Resultatet av denna mina feghet var det att jag blev flykting i Sverige (vilket många hemmahörande missunnade. Det här är ingen förebråelse. Det att missunna är en naturlig reaktion, om man betraktar "uppståndelse" ur en materiell synvinkel). Vad jag tänkte säga är inte annat än det att vi (invandrare) är här och känner oss som att vi "trängt sig på". Å andra sidan (p.g.a att vi Bosniaker "gömt sig under bordet" för att inte bli förklarade som islamister, i världsmedierna) förlorade min hemstad sitt namn och fick ett nytt istället. Rättare sagt förlorade halva namnet: sitt första namn. Nu heter den Gradiška - man slapp ha prefixet som betäcknar Bosnien som ett land. Jag snackar tillhörighet med er. Ni skulle kanske säga: What´s problem?", med full rätt, därför att ni inte känner till problemets bakgrund. Bakgrunden är just nu inte viktig, ty resultatet av bakgrundens expansionistiska ideér har vi redan: Serbisk republik. Denna republik bildades genom att slå folk, skrämma livet ur det, få folk att gömma sig och sedan fly sin väg, eller döda det (folkmord i Srebrenica, m.m.). Vad serbisk betyder, och vilket annat land än Bosnien-Hecegovina associerar det till (till förmån för), har frågan svaret i sig.
Vad jag varit ute efter att tala om här är: vikten av att känna till bakgrund, sedan betrakta målobjekt ur bakgrundets perspektiv för att tänka ut medel att använda på vägen till målet. Varför allt detta, vet man redan: att uppnå målet. Själva målobjektet, StorSerbien, talar för sig självt. Därför har frågan svaret i sig: att bana vägen till att Storserbien träder i makt.
Krigsherrarna är inte särskillt inteligenta, men de är effektiva i sitt arbete. Deras tankegång är enkel; sammanfattad i en mening: "Hur man rensar terräng?"
Vi tar ett exempel här: höstlöven på gräsmattan (det är många, mer och mindre torra sådana, på marken). När de är "samlade" liggande där på marken, behöver vi plocka dem och göra något med dem (om det handlar om människor: döda dem och sedan i sopptunnan med dem) eller låta dem ligga kvar (obs. torkade). Sedan ruttnar löven (människor också).
De på marken kvarvarande löven (människor) antingen blåses bort med vinden ( människor flyr, likt löven) eller ruttnar snabbt (utrymet för fri ruttnad är större, liksom utrymet för handling till måluppnåelse är större än vanligt när motståndare är få, dvs. vågar inte motsätta sig). Allt handlar om mängd (storlek) i denna våra värld.
De få i mängden (exempel: de muslimer, kroater och andra medborgare i denna halva Bosnien "Serbisk republik" måste acceptera situationen hur den än är ). Mängden är en avgörande faktor för stabilitet.
Rika är de länderna som är storbefolkade. Om de är mot storrättvisa orienterade. Det är mitt "varför ber jag Gud förbarma sig över sossarna". Denna mina fråga hade svaret i sig från början. Annars skulle jag inte alls skriva det här.
Jag nämnde år 1993 som en "ganska ljus period i Sverige" i mitt skrivande om vikten att rösta på Sossarna. Motivering följer: År 1991 - 1994 krymper svensk ekonomi och BNP minskar. Under 2014 - 2015 fick återhämtningen ny fart och Sverige "mår bra nu", även med alla dessa krigsbarn samt dessas barn (flyktingar, flyktingarnas barn med sina barn) som belastning för Sverige. Jag ställer mig frågan om de omnämnda är en belastning eller en tillgång för Sverige?!
En tillbakablick, till 1990-talets Bank-, finnans- och fastighetskris i Sverige: var det en flyktingsström som förorsakade krisen?! Svaret är : NEJ. Vad är det som förorsakade krisen då?! Grundläggande "syndare" är NYA VILLKOR SOM RÅDDE I BANKVÄRLDEN; bland annat avskaffades kreditmarknadsregleringar. De nya villkoren daterar från 1986 - 1990. Effekten kommer oftast inte direkt, utan efter någon tid. Denna tid (Finanskrisen i Sverige: 1990-1994) återspeglade "Nya villkors" tidigare begränsad utlåning. Ett argument för att mitt påstående håller är det faktum att sossarnas flyktingpolitik inte varit orsak till minskning av BNP, snarare blev det finanspolitiken (med sina rötter i USA) som ställt till det. Detaljbelysning: Flyktingar belastade BNP så mycket som att avrundning i procent går till 0%.
Vårt fel var att vi råkade vandra in just när signalerna av "1986-s Nya villkor" fick sin negativa respons på Sverige.
Det var 1990-talets början. Vad är orsak till återhämntning 2015? 2014-2015 ökade BNP med 4,1%; 2016 ger lov att ökning fortsätter även om den varit lägre än på kvartalsbasis. Lägg märke till att 1990-talets invandrare (gamla och de nya som tillkommit längre fram i "livscykeln") finns fortfarande i Sverige. Kan det vara så att invandrarna är trots allt en tillgång till Sverige?!
Förlåt mig det tråkiga som handlar om ekonomin. Det är mitt område. I 20 år har ekonomin varit min huvudsyssla och därmed min löneinkomst. Jobbat som kamrer. Sa jag inte att jag och vänsterpartisterna är patetiska i sina minnen av den gamla vår ungdomstiden?!
P.S. Avbrottet i tillväxten i Sverige år 2008-2009 har med finanskrisen att göra, inte med antal invånare per capita. 2008 bröt en omfattande kris i hela världen. Bolånekrisen i USA som "packades och såldes" till andra länder. Alltså, "Bolånespolitik" ställde till det. Sedan blev det "Investmentbanken Lehman Brothers fall" som "startskottet till finanskrisen". Hela ansvaret vilar på dem som inte räddat "Lehman Brothers".
Låt Sverige först rädda de som är under dödshot. "Lehman Brothers" lever inte längre, så på den punkten behövs inte räddning".
Det är andra gången USA lurar Europa; denna gång på pengar (eftersom USA redan (första gången) tagit guld). Det är värdepapper som USA alltid varit duktig på. Och annat också. Det var inte flyktingarna som ställde till det. Det var "Lehman" som ställde till vårt dåliga "tillmötesgående" i frågan om Sveriges välstånd.
Fortfarande inne i ämnet: "Varje varför har sitt därför"?! Jes. Tack vore "globaloisering" av tankar på global nivå (läs: Imanuel Kants nämnda "allmän nivå").
Ursäktar mig för att jag haft krigsherrarna som mitt "VARFÖR", flyktingar som "VÄRLDENS PROBLEM" och finansbanken som "ALLAS DÄRFÖR". Att betona: krig kan ha olika mål, som att beröva: pengar, frihet, liv, möjlighet, tillhörighet, vårdnad, verktiyg, mandat, försörjning, råvara, makt, individualitet, m.m.
Med avseende på att nu utarbetar vi (jordklotets invånare) en plan för hur vi ska gå vidare med globaliseringen på högre - världsnivå, är flyktingar fortfarande inne på temat. Jag ber om ursäkt för att flyktigarna finns. Jag ber om ursäkt i mitt- och i kriggsherrarnas namn. I mitt namn - för att jag ställt till det genom att komma Sverige till last. I krigsherrarnas namn för att de förföljt oss, vilket resulterade i att jag måste instämma i praktiskt taget allt som har sagts i denna våra flyktingdebatt. Det är annars lätt att instämma i folkets upprördhet över den fortlöpande invandringen. Jag finner mig skyldig. Skyldig för att inte ha tagit till vapen för att försvara min värdighet och grundläggande rättighet (men hur, inga vapen fanns, krigsherrarna delade inte med sig, de dödade, förnedrade och förföljde, istället... Därför ber jag en gång till om ursäkt för att krigsherrarna förorsakat flyktingström). Jag ber om ursäkt för att krigherrarna inte bett mig om ursäkt, ty om de gjort det skulle jag inte haft behov av att skriva denna text och inte heller skulle jag ha haft behov av att be ER om ursäkt. Jag hade då kunnat leva lycklig i Bosnien i alla mina dagar. Jag skulle inte haft ett behov av att be om ursäkt för att flyktingar finns på vår planet. Vem skulle annars be om ursäkt för det flyktingarna ställt till med sin närvaro om inte flyktingen själva.
Om de som inlett kriget någonsin tänkt på vad kan leda till att säga "ursäkta", skulle de aldrig haft den ledning de haft. Det handlar om hyfs. För det krävs viljan att se sanningen om sig sjäv. Det handlar om något redan mänskligt - som begrepp: "insikt". Insikten sätter krav på människan, liksom att ångra sig för det man gjort fel. Inte heller det är de (krigsförbrytarna) kapabla för. Det handlar om mänsklighet både som begrepp- och handling. Jag vill förlåta, min hand är utsträckt. I alla dessa tjugo nånting år väntar jag. I alla dessa år väntar jag på den minsta chans att insikten om det dåliga (onda, negativa man gjort mot mig inkluderar Bosnien-Hercegovinas normala människor) skall nå hjärnor på dem som gjort det. Förgäves. Sådana människor bryr sig inte om sitt onda som gör någon ont. De ser inte människan som en varelse, utan som hatobjekt för sina isolerade hjärtan och förvridna hjärnor. Min förlåtelse betyder inget för dem. De hatar, de vill ha hat tillbaka. De förstår sig inte på kärlek. Den värme den ger. Den känsla av själs- och kroppsuppfyllelse av något mycket mer en lycka. Något som svävar mellan verklighet och dröm i all sin storhet. Jag tycker synd om grymma människor som är så ensamma i sina grymma tankar.
Vi har förklarat kärlek, men vi måste lära grymma människor att ta emot den. Hur skall vi nå dem nu när de inte än förstått dess (kärlekens) lämplighet för livet; och inte än har de smakat av den osjälviska kärleken som är inträdes kort till allmän- och individuell lycka. Lycka utan lke. Det gäller att bli öppen för den för att kunna ta den. Finna glädje i den. Det krävs bearbetning av sitt inre för att kunna få den öppehhet som är den avgörande faktorn vad gäller denna fråga, såsom alla andra livsfrågor.
De grymma ifrågasätter sig aldrig. Vi måste lära dem att insikten om att vara svag är inget negativt i sig. Det är val och handling som definierar värden: rätt eller fel (positivt eller negativt, det goda eller det onda). Värdenas mall är: allas lika värde. Fördelning (uppskattning) efter förtjänst. Alla förutsättningar skall hänsin tas till. De grymma människorna behöver nödvändigtvist övergång från sitt nuvarande tillstånd till helt motsatt tillstånd. Det är inga problem med detta, under en enda forutsättning: att bli öppen för sanning. Öppen för att ta emot sanningen oberoende av hur mycket den än strider mot dina övertygelser. Det är det enda sättet på vilket sanningen hittar vägen till dig. Det är vi som måste bana denna väg. De grymmas medvetande måste förändras.
Åren går. Varje år som kommer bevisar en sanning: att bara genom påverkan utifrån kan dessa människors medvetande påverkas. Påverkan skall inte vara "hård". Vi skall hitta ett passande utryck för det de grymma måste acceptera till en början. Vi skall ta itu med helvete och elände för att hitta glädjen i livet igen.
Alla vi är fångar ... sina herrars (diktatorers), eller sina egna fångar. Det finns en del människor som tycker om att fånga andra. De glömmer en sak: med detta tar de på sig ansvar inför Gud för undersotarnas (underhuggarnas) dålig position i samhället, och i övrigt. Parallellt med detta bär de också ansvaret för sig själva som enskilld individ.
En del människor tycker om att bli någons fångar för att själva slippa den största delen av sitt ansvar inför Gud. En del bland människor kämpar däremot i hela sitt liv att befria sig från ett negativt inflytande (vill bli av med sitt hopplösa beroende av andras inställning till livet på inre- och yttre plan), ty de vet att det räcker med att bli sin egen fånge (sina ideérs fånge). Det skulle egentligen räcka med att var och en utav oss tar eget ansvar för sina handlingar.
I denna redovisnig förhåller sig saker till varandra så här: först var det "Varje varför har sitt därför". Sist blev det "Därför är inne i varför". Slutsats: Namnet på min uppsats kunde lika gärna vara "Därför". Ett sådant namn kunde också ge ett korrekt svar på textens krav. Det belyser ett faktum att man kunde lika gärna läsa texten baklänges. Alltså, i omvänd ordning. Från sista meningen till den första. Sista meningen i uppsatsen är: "Uppmana andra sträcka ut en hand!" Kanske denna röriga uppsats skulle då visa sig vara välstrukturerad. Vet inte.
Men en sak vet jag: Jag mår bättre och bättre.
Efter alla dessa år
och svårt plågsamma krigssår;
Jag tackar Gud som lett mig tll
att säga det jag vill:
tack vore Sverige och dess grundlagar
har jag haft här många fina dagar.
Dessas garanti för tankefrihet
fick mig att uppleva skönhet.
Så enkelt att förstå det goda med det
att vi i Sverige har religions- och yttrandefrihet.
Det är så naturligt att vara stolt över Sveriges klokhet
och utifrån detta perspektiv betrakta vissa andra länders dumhet.
Sverige har en SJÄL som blänker,
Sveriges författning ingen kränker.
Sverige kan bli världens ledande stat
för att lära andra fördela mat;
Sverige har en bra samhällsordning
Sverige har sin sällsynta kodning.
Må Sverige bli nya ideérs land -
UPPMANA ANDRA STRÄCKA UT EN HAND!
"Varför" som begrepp och som varning till handling är inte ämnat till dem som påbörjat en handling. " Varför" som begrepp och fråga existerar för de som är vittnen till handlandes inträde. Med "därför" är ingen nytta - resultatet är redan på sin plats. "Därför" är för statiskt. "Därför" är ingen "aktion", ingen rörelse. "Därför" är ett avgörande skede. Passivt tillstånd. "Därför" är grunden till "varför". Därför "varför" innehåller "därför".
När jag funderar över en fråga som lyder så här: "Vilka här på jordklotet är jag fortfarande skyldig något", får jag svaret: "Gud (som Skapat mig), mina föräldrar (fred över dem, som ansträngt sig för min skull och stöttat mig under min livsfärd med all kärlek de kunde ge) och Sverige (som tog hand om mig när det inte fanns någon annan räddning för mig).
Jag har inget annat än kärlek att ge. Kanske det var kärlek som tog emot mig, gav mig tillflykt. Då blir avbetalningen rätt: kärlek för kärlek.
Häromdagen förde jag ett snack. Offentligt snack. Om Sossarna. Jag bad Gud att Förbarma Sig över sossarna. Om bakgrunden till ett sådant resonemang gav jag bara min "mardröms" antydan, villket självklart inte räcker till att ni inte tror att jag är en "intelektuell" dåre som förhastat kastar ur sig sin hjärnas "frenetik". Det är inte sant att jag inte vet vad jag vet, ty jag har någonting att säga om (Sveriges grundlagar tillåter det: 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter; Opinions friheter: 6§) livet. När jag inte har rätt att tala, tiger jag och lider. Eller gönmmer mig under bänken, vilket jag gjort i början av kriget i Bosnien då slakteriarenan ägt rum på Grönsakstorget i min hemstad Bosanska Gradiška. Resultatet av denna mina feghet var det att jag blev flykting i Sverige (vilket många hemmahörande missunnade. Det här är ingen förebråelse. Det att missunna är en naturlig reaktion, om man betraktar "uppståndelse" ur en materiell synvinkel). Vad jag tänkte säga är inte annat än det att vi (invandrare) är här och känner oss som att vi "trängt sig på". Å andra sidan (p.g.a att vi Bosniaker "gömt sig under bordet" för att inte bli förklarade som islamister, i världsmedierna) förlorade min hemstad sitt namn och fick ett nytt istället. Rättare sagt förlorade halva namnet: sitt första namn. Nu heter den Gradiška - man slapp ha prefixet som betäcknar Bosnien som ett land. Jag snackar tillhörighet med er. Ni skulle kanske säga: What´s problem?", med full rätt, därför att ni inte känner till problemets bakgrund. Bakgrunden är just nu inte viktig, ty resultatet av bakgrundens expansionistiska ideér har vi redan: Serbisk republik. Denna republik bildades genom att slå folk, skrämma livet ur det, få folk att gömma sig och sedan fly sin väg, eller döda det (folkmord i Srebrenica, m.m.). Vad serbisk betyder, och vilket annat land än Bosnien-Hecegovina associerar det till (till förmån för), har frågan svaret i sig.
Vad jag varit ute efter att tala om här är: vikten av att känna till bakgrund, sedan betrakta målobjekt ur bakgrundets perspektiv för att tänka ut medel att använda på vägen till målet. Varför allt detta, vet man redan: att uppnå målet. Själva målobjektet, StorSerbien, talar för sig självt. Därför har frågan svaret i sig: att bana vägen till att Storserbien träder i makt.
Krigsherrarna är inte särskillt inteligenta, men de är effektiva i sitt arbete. Deras tankegång är enkel; sammanfattad i en mening: "Hur man rensar terräng?"
Vi tar ett exempel här: höstlöven på gräsmattan (det är många, mer och mindre torra sådana, på marken). När de är "samlade" liggande där på marken, behöver vi plocka dem och göra något med dem (om det handlar om människor: döda dem och sedan i sopptunnan med dem) eller låta dem ligga kvar (obs. torkade). Sedan ruttnar löven (människor också).
De på marken kvarvarande löven (människor) antingen blåses bort med vinden ( människor flyr, likt löven) eller ruttnar snabbt (utrymet för fri ruttnad är större, liksom utrymet för handling till måluppnåelse är större än vanligt när motståndare är få, dvs. vågar inte motsätta sig). Allt handlar om mängd (storlek) i denna våra värld.
De få i mängden (exempel: de muslimer, kroater och andra medborgare i denna halva Bosnien "Serbisk republik" måste acceptera situationen hur den än är ). Mängden är en avgörande faktor för stabilitet.
Rika är de länderna som är storbefolkade. Om de är mot storrättvisa orienterade. Det är mitt "varför ber jag Gud förbarma sig över sossarna". Denna mina fråga hade svaret i sig från början. Annars skulle jag inte alls skriva det här.
Jag nämnde år 1993 som en "ganska ljus period i Sverige" i mitt skrivande om vikten att rösta på Sossarna. Motivering följer: År 1991 - 1994 krymper svensk ekonomi och BNP minskar. Under 2014 - 2015 fick återhämtningen ny fart och Sverige "mår bra nu", även med alla dessa krigsbarn samt dessas barn (flyktingar, flyktingarnas barn med sina barn) som belastning för Sverige. Jag ställer mig frågan om de omnämnda är en belastning eller en tillgång för Sverige?!
En tillbakablick, till 1990-talets Bank-, finnans- och fastighetskris i Sverige: var det en flyktingsström som förorsakade krisen?! Svaret är : NEJ. Vad är det som förorsakade krisen då?! Grundläggande "syndare" är NYA VILLKOR SOM RÅDDE I BANKVÄRLDEN; bland annat avskaffades kreditmarknadsregleringar. De nya villkoren daterar från 1986 - 1990. Effekten kommer oftast inte direkt, utan efter någon tid. Denna tid (Finanskrisen i Sverige: 1990-1994) återspeglade "Nya villkors" tidigare begränsad utlåning. Ett argument för att mitt påstående håller är det faktum att sossarnas flyktingpolitik inte varit orsak till minskning av BNP, snarare blev det finanspolitiken (med sina rötter i USA) som ställt till det. Detaljbelysning: Flyktingar belastade BNP så mycket som att avrundning i procent går till 0%.
Vårt fel var att vi råkade vandra in just när signalerna av "1986-s Nya villkor" fick sin negativa respons på Sverige.
Det var 1990-talets början. Vad är orsak till återhämntning 2015? 2014-2015 ökade BNP med 4,1%; 2016 ger lov att ökning fortsätter även om den varit lägre än på kvartalsbasis. Lägg märke till att 1990-talets invandrare (gamla och de nya som tillkommit längre fram i "livscykeln") finns fortfarande i Sverige. Kan det vara så att invandrarna är trots allt en tillgång till Sverige?!
Förlåt mig det tråkiga som handlar om ekonomin. Det är mitt område. I 20 år har ekonomin varit min huvudsyssla och därmed min löneinkomst. Jobbat som kamrer. Sa jag inte att jag och vänsterpartisterna är patetiska i sina minnen av den gamla vår ungdomstiden?!
P.S. Avbrottet i tillväxten i Sverige år 2008-2009 har med finanskrisen att göra, inte med antal invånare per capita. 2008 bröt en omfattande kris i hela världen. Bolånekrisen i USA som "packades och såldes" till andra länder. Alltså, "Bolånespolitik" ställde till det. Sedan blev det "Investmentbanken Lehman Brothers fall" som "startskottet till finanskrisen". Hela ansvaret vilar på dem som inte räddat "Lehman Brothers".
Låt Sverige först rädda de som är under dödshot. "Lehman Brothers" lever inte längre, så på den punkten behövs inte räddning".
Det är andra gången USA lurar Europa; denna gång på pengar (eftersom USA redan (första gången) tagit guld). Det är värdepapper som USA alltid varit duktig på. Och annat också. Det var inte flyktingarna som ställde till det. Det var "Lehman" som ställde till vårt dåliga "tillmötesgående" i frågan om Sveriges välstånd.
Fortfarande inne i ämnet: "Varje varför har sitt därför"?! Jes. Tack vore "globaloisering" av tankar på global nivå (läs: Imanuel Kants nämnda "allmän nivå").
Ursäktar mig för att jag haft krigsherrarna som mitt "VARFÖR", flyktingar som "VÄRLDENS PROBLEM" och finansbanken som "ALLAS DÄRFÖR". Att betona: krig kan ha olika mål, som att beröva: pengar, frihet, liv, möjlighet, tillhörighet, vårdnad, verktiyg, mandat, försörjning, råvara, makt, individualitet, m.m.
Med avseende på att nu utarbetar vi (jordklotets invånare) en plan för hur vi ska gå vidare med globaliseringen på högre - världsnivå, är flyktingar fortfarande inne på temat. Jag ber om ursäkt för att flyktigarna finns. Jag ber om ursäkt i mitt- och i kriggsherrarnas namn. I mitt namn - för att jag ställt till det genom att komma Sverige till last. I krigsherrarnas namn för att de förföljt oss, vilket resulterade i att jag måste instämma i praktiskt taget allt som har sagts i denna våra flyktingdebatt. Det är annars lätt att instämma i folkets upprördhet över den fortlöpande invandringen. Jag finner mig skyldig. Skyldig för att inte ha tagit till vapen för att försvara min värdighet och grundläggande rättighet (men hur, inga vapen fanns, krigsherrarna delade inte med sig, de dödade, förnedrade och förföljde, istället... Därför ber jag en gång till om ursäkt för att krigsherrarna förorsakat flyktingström). Jag ber om ursäkt för att krigherrarna inte bett mig om ursäkt, ty om de gjort det skulle jag inte haft behov av att skriva denna text och inte heller skulle jag ha haft behov av att be ER om ursäkt. Jag hade då kunnat leva lycklig i Bosnien i alla mina dagar. Jag skulle inte haft ett behov av att be om ursäkt för att flyktingar finns på vår planet. Vem skulle annars be om ursäkt för det flyktingarna ställt till med sin närvaro om inte flyktingen själva.
Om de som inlett kriget någonsin tänkt på vad kan leda till att säga "ursäkta", skulle de aldrig haft den ledning de haft. Det handlar om hyfs. För det krävs viljan att se sanningen om sig sjäv. Det handlar om något redan mänskligt - som begrepp: "insikt". Insikten sätter krav på människan, liksom att ångra sig för det man gjort fel. Inte heller det är de (krigsförbrytarna) kapabla för. Det handlar om mänsklighet både som begrepp- och handling. Jag vill förlåta, min hand är utsträckt. I alla dessa tjugo nånting år väntar jag. I alla dessa år väntar jag på den minsta chans att insikten om det dåliga (onda, negativa man gjort mot mig inkluderar Bosnien-Hercegovinas normala människor) skall nå hjärnor på dem som gjort det. Förgäves. Sådana människor bryr sig inte om sitt onda som gör någon ont. De ser inte människan som en varelse, utan som hatobjekt för sina isolerade hjärtan och förvridna hjärnor. Min förlåtelse betyder inget för dem. De hatar, de vill ha hat tillbaka. De förstår sig inte på kärlek. Den värme den ger. Den känsla av själs- och kroppsuppfyllelse av något mycket mer en lycka. Något som svävar mellan verklighet och dröm i all sin storhet. Jag tycker synd om grymma människor som är så ensamma i sina grymma tankar.
Vi har förklarat kärlek, men vi måste lära grymma människor att ta emot den. Hur skall vi nå dem nu när de inte än förstått dess (kärlekens) lämplighet för livet; och inte än har de smakat av den osjälviska kärleken som är inträdes kort till allmän- och individuell lycka. Lycka utan lke. Det gäller att bli öppen för den för att kunna ta den. Finna glädje i den. Det krävs bearbetning av sitt inre för att kunna få den öppehhet som är den avgörande faktorn vad gäller denna fråga, såsom alla andra livsfrågor.
De grymma ifrågasätter sig aldrig. Vi måste lära dem att insikten om att vara svag är inget negativt i sig. Det är val och handling som definierar värden: rätt eller fel (positivt eller negativt, det goda eller det onda). Värdenas mall är: allas lika värde. Fördelning (uppskattning) efter förtjänst. Alla förutsättningar skall hänsin tas till. De grymma människorna behöver nödvändigtvist övergång från sitt nuvarande tillstånd till helt motsatt tillstånd. Det är inga problem med detta, under en enda forutsättning: att bli öppen för sanning. Öppen för att ta emot sanningen oberoende av hur mycket den än strider mot dina övertygelser. Det är det enda sättet på vilket sanningen hittar vägen till dig. Det är vi som måste bana denna väg. De grymmas medvetande måste förändras.
Åren går. Varje år som kommer bevisar en sanning: att bara genom påverkan utifrån kan dessa människors medvetande påverkas. Påverkan skall inte vara "hård". Vi skall hitta ett passande utryck för det de grymma måste acceptera till en början. Vi skall ta itu med helvete och elände för att hitta glädjen i livet igen.
Alla vi är fångar ... sina herrars (diktatorers), eller sina egna fångar. Det finns en del människor som tycker om att fånga andra. De glömmer en sak: med detta tar de på sig ansvar inför Gud för undersotarnas (underhuggarnas) dålig position i samhället, och i övrigt. Parallellt med detta bär de också ansvaret för sig själva som enskilld individ.
En del människor tycker om att bli någons fångar för att själva slippa den största delen av sitt ansvar inför Gud. En del bland människor kämpar däremot i hela sitt liv att befria sig från ett negativt inflytande (vill bli av med sitt hopplösa beroende av andras inställning till livet på inre- och yttre plan), ty de vet att det räcker med att bli sin egen fånge (sina ideérs fånge). Det skulle egentligen räcka med att var och en utav oss tar eget ansvar för sina handlingar.
I denna redovisnig förhåller sig saker till varandra så här: först var det "Varje varför har sitt därför". Sist blev det "Därför är inne i varför". Slutsats: Namnet på min uppsats kunde lika gärna vara "Därför". Ett sådant namn kunde också ge ett korrekt svar på textens krav. Det belyser ett faktum att man kunde lika gärna läsa texten baklänges. Alltså, i omvänd ordning. Från sista meningen till den första. Sista meningen i uppsatsen är: "Uppmana andra sträcka ut en hand!" Kanske denna röriga uppsats skulle då visa sig vara välstrukturerad. Vet inte.
Men en sak vet jag: Jag mår bättre och bättre.
Efter alla dessa år
och svårt plågsamma krigssår;
Jag tackar Gud som lett mig tll
att säga det jag vill:
tack vore Sverige och dess grundlagar
har jag haft här många fina dagar.
Dessas garanti för tankefrihet
fick mig att uppleva skönhet.
Så enkelt att förstå det goda med det
att vi i Sverige har religions- och yttrandefrihet.
Det är så naturligt att vara stolt över Sveriges klokhet
och utifrån detta perspektiv betrakta vissa andra länders dumhet.
Sverige har en SJÄL som blänker,
Sveriges författning ingen kränker.
Sverige kan bli världens ledande stat
för att lära andra fördela mat;
Sverige har en bra samhällsordning
Sverige har sin sällsynta kodning.
Må Sverige bli nya ideérs land -
UPPMANA ANDRA STRÄCKA UT EN HAND!
tisdag 29 november 2016
Tennsnack
Jag vill snacka lite om ett kemiskt element. Lite om Periodiska Systemet och Sn-s kemiska och fysikaliska egenskaper. Jag tänker på tenn. Som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan komponenterna. Tenn har en "förmåga" att lura folk (om det - lite senare i texten) just därför att det är alldeles utmärkt som komponent i olika legeringar.
Jag rekommenderar tenn som "folie" för att "förpacka" NASA-s experiment - angående "Higgs bozon". Jag tänker: tenn som trådmaterial. Som ledtråd för de vetenskapliga arbeten inom fysiken, dvs naturvetenskap.
Det som gör tenn speciell är det att härstamma från KASITERIT. Konfliktresurs. Kasiterit, råvara bland de vanligaste brutna konfliktmineralerna. Kasiterit "reser mycket". Resans avgång brukar vara östra Kongo, medan framkomst kallas "multinationella elektronikföretag och tillverkare av smycken". Vad skall man göra?! Konfliktresurser är nödvändiga för att tillverka mobiltelefoner samt bärbara datorer.
Jag sa tidigare i min text att "Tenn har en "förmåga" att lura folk". Jag menade i samband med internationell kriminalitet. I samband med allvarliga kränkningar av männsliga rättigheter.
Vad beträffar mig så tror jag att samma oföränderliga naturlagar gäller allt och alla. Därför liknar jag "bozonen" (elementarpartikel med heltalig spinn; här anses som kvantfysisk egenskap) vid mänskliga rättigheter. Om kasiterit lyckats "kränka mänskliga rättigheter", får "bosonen också bli kränkt" av kasiterit. För balansens skull. Betraktat utifrån "Par" perspektiv. Det är ju inte så viktigt vilket element, stark eller svag, som skall "knäcka" eller "kränka" bosonen. Poängen är att inte tillåta den förbli kompakt. Alltså, bosonen måste splittras. Sosåm mänskliga rättigheten blivit det. AV kasiterit. För balansens skull, om vi nu följer samma naturlag. Kasiterit löser ...protonen, omvandlar de positiva ...
Vet ni att jag har rätt?! JU, jag har rätt. Mitt argument är det att mänskliga rättigheter har med människor att göra. Bosons "rättigheter" har också med människor att göra. Tenn är ett silvervitt metalliskt grundämne känd för människan sedan Antiken. Det är många hemligheter kring det. Som råga på allt, när tenn är stabil (vid 13 grader) blir det en "tennpest" po ytan. Det är allmännt känt att människor också lidit av pest.
Det som talar för min sak är också det att vi männskor skriker. Vad har tenn med skrikandet att göra?! Tenn är hörbart med blöta örat. Både, människan och elementet tenn har akustisk emission.
Må hända att gå från "bosonpest till upptäckarfest. Om du nu säger att jag är en dunkel människa - med dunkla tankar, då har jag lyckats beskriva mörk materia och mörk energi. Bättre en astronomer, ty de säger att mörk materia levererar den saknade tyngdkraften. Alltså, mörk energi är frånstötande kraft. Om inget annat så angav jag ett element som har sitt personliga namn: "tenn". Så vitt jag vet, mörka krafter (mörk energi) som begrepp ger inga svar på universums "krökning". Om inget annat, så är jag med i ett försök att göra ett steg i denna riktning.
Den avgörande faktorn att jag skrivit den här "fiktiva" texten är den att jag hatar krig. Vilket betyder att jag avskyr bly som kemiskt element. Jag avskyr det att NASA-s, Higgs bosons jägare, använder bly. Få de gå "mjukare" mot dem svaga "strömmar" i Universum. Därför är ""tenn" perfekt för detta ändamål. Något nytt i Universum?! Japp! Vi börjar med mjuka tag i vårt bemötande av det svaga, eller "dem" som "lever" i dåligt belysta Universums delar. Jag har hemma ett krökt tennstycke, istället för ett gevär med bly KULOR. Mitt tennstycke kan lika gärna bli en bricka för att servera kaffe på. Samtal över kaffekoppar är alltid mer givande än de samtalen över "gevärrör". Kärleken är större!!! Allt handlar om KONFIGURATION. Rymnden är inte krökt. Supersymmetry är möjlig. Det är vi människor på jordklotet som ger definition till dynamisk gravitationsteori. Gott bemötande blir synonym till supersymmetry. Tvivelsutan.
P.S. LHC- tunneler har inte med min åsikt om universum i övrigt att göra. Men det är på sikt att närma. Att bli jordnära. Alla livets gåtor finns både i närheten och i avlägsenheten. Närheten skall vi börja ifrån för att hitta svar. Vi behöver "närma" för att kunna uppleva betydelsen av avlägsna. Sedan kan man avlägsna vid behov. Allt i syfte att ha någonting att föra samman. Universum är ett löst sammansatt nätverk.
Gravitation har metafysisk karaktär. Med stor uppskattning för Einsteins "gravitationsvågor", föredrar jag att tro att svaret som berör relation mellan gravitation och Standardmodell finns hos Newtons "Principia mathematica" snarare än hos Einsteins relativitetsteori. Det handlar inte om kunskap, endast är det en logisk tänkande. Att jag har rätt säger oss det faktum att man inte än hittat vägen ut ur vetenskapstunnel. Jag som en vanlig människa har enkla regler som får mig att välja: rätt eller fel. Så enkelt är det. Enkelt som att med full rätt säga öppet här: Jag är en betraktare (ingen vetenskapsman), men ändå hävdar här att Einsteins relativitetsteori inte berör mig. (Läs gärna mina gamla inlägg: "Månad maj har en rolig sång" och Fina dikter: "Benåda din tår". De två enkla dikter förmedlar en tanke som berör ämnet i fråga. Att tänka är ingens ensamrätt, däri såg jag min chans). Det här är också ett fiktivt tennsnack. Tennsnack som synonym till relativitetsteorin.
Jag rekommenderar tenn som "folie" för att "förpacka" NASA-s experiment - angående "Higgs bozon". Jag tänker: tenn som trådmaterial. Som ledtråd för de vetenskapliga arbeten inom fysiken, dvs naturvetenskap.
Det som gör tenn speciell är det att härstamma från KASITERIT. Konfliktresurs. Kasiterit, råvara bland de vanligaste brutna konfliktmineralerna. Kasiterit "reser mycket". Resans avgång brukar vara östra Kongo, medan framkomst kallas "multinationella elektronikföretag och tillverkare av smycken". Vad skall man göra?! Konfliktresurser är nödvändiga för att tillverka mobiltelefoner samt bärbara datorer.
Jag sa tidigare i min text att "Tenn har en "förmåga" att lura folk". Jag menade i samband med internationell kriminalitet. I samband med allvarliga kränkningar av männsliga rättigheter.
Vad beträffar mig så tror jag att samma oföränderliga naturlagar gäller allt och alla. Därför liknar jag "bozonen" (elementarpartikel med heltalig spinn; här anses som kvantfysisk egenskap) vid mänskliga rättigheter. Om kasiterit lyckats "kränka mänskliga rättigheter", får "bosonen också bli kränkt" av kasiterit. För balansens skull. Betraktat utifrån "Par" perspektiv. Det är ju inte så viktigt vilket element, stark eller svag, som skall "knäcka" eller "kränka" bosonen. Poängen är att inte tillåta den förbli kompakt. Alltså, bosonen måste splittras. Sosåm mänskliga rättigheten blivit det. AV kasiterit. För balansens skull, om vi nu följer samma naturlag. Kasiterit löser ...protonen, omvandlar de positiva ...
Vet ni att jag har rätt?! JU, jag har rätt. Mitt argument är det att mänskliga rättigheter har med människor att göra. Bosons "rättigheter" har också med människor att göra. Tenn är ett silvervitt metalliskt grundämne känd för människan sedan Antiken. Det är många hemligheter kring det. Som råga på allt, när tenn är stabil (vid 13 grader) blir det en "tennpest" po ytan. Det är allmännt känt att människor också lidit av pest.
Det som talar för min sak är också det att vi männskor skriker. Vad har tenn med skrikandet att göra?! Tenn är hörbart med blöta örat. Både, människan och elementet tenn har akustisk emission.
Må hända att gå från "bosonpest till upptäckarfest. Om du nu säger att jag är en dunkel människa - med dunkla tankar, då har jag lyckats beskriva mörk materia och mörk energi. Bättre en astronomer, ty de säger att mörk materia levererar den saknade tyngdkraften. Alltså, mörk energi är frånstötande kraft. Om inget annat så angav jag ett element som har sitt personliga namn: "tenn". Så vitt jag vet, mörka krafter (mörk energi) som begrepp ger inga svar på universums "krökning". Om inget annat, så är jag med i ett försök att göra ett steg i denna riktning.
Den avgörande faktorn att jag skrivit den här "fiktiva" texten är den att jag hatar krig. Vilket betyder att jag avskyr bly som kemiskt element. Jag avskyr det att NASA-s, Higgs bosons jägare, använder bly. Få de gå "mjukare" mot dem svaga "strömmar" i Universum. Därför är ""tenn" perfekt för detta ändamål. Något nytt i Universum?! Japp! Vi börjar med mjuka tag i vårt bemötande av det svaga, eller "dem" som "lever" i dåligt belysta Universums delar. Jag har hemma ett krökt tennstycke, istället för ett gevär med bly KULOR. Mitt tennstycke kan lika gärna bli en bricka för att servera kaffe på. Samtal över kaffekoppar är alltid mer givande än de samtalen över "gevärrör". Kärleken är större!!! Allt handlar om KONFIGURATION. Rymnden är inte krökt. Supersymmetry är möjlig. Det är vi människor på jordklotet som ger definition till dynamisk gravitationsteori. Gott bemötande blir synonym till supersymmetry. Tvivelsutan.
P.S. LHC- tunneler har inte med min åsikt om universum i övrigt att göra. Men det är på sikt att närma. Att bli jordnära. Alla livets gåtor finns både i närheten och i avlägsenheten. Närheten skall vi börja ifrån för att hitta svar. Vi behöver "närma" för att kunna uppleva betydelsen av avlägsna. Sedan kan man avlägsna vid behov. Allt i syfte att ha någonting att föra samman. Universum är ett löst sammansatt nätverk.
Gravitation har metafysisk karaktär. Med stor uppskattning för Einsteins "gravitationsvågor", föredrar jag att tro att svaret som berör relation mellan gravitation och Standardmodell finns hos Newtons "Principia mathematica" snarare än hos Einsteins relativitetsteori. Det handlar inte om kunskap, endast är det en logisk tänkande. Att jag har rätt säger oss det faktum att man inte än hittat vägen ut ur vetenskapstunnel. Jag som en vanlig människa har enkla regler som får mig att välja: rätt eller fel. Så enkelt är det. Enkelt som att med full rätt säga öppet här: Jag är en betraktare (ingen vetenskapsman), men ändå hävdar här att Einsteins relativitetsteori inte berör mig. (Läs gärna mina gamla inlägg: "Månad maj har en rolig sång" och Fina dikter: "Benåda din tår". De två enkla dikter förmedlar en tanke som berör ämnet i fråga. Att tänka är ingens ensamrätt, däri såg jag min chans). Det här är också ett fiktivt tennsnack. Tennsnack som synonym till relativitetsteorin.
torsdag 24 november 2016
Impulsiva anteckningar
Svenska fascinerar mig. Från början. Jag tänker på "början" i samband med mig och min början både i Sverige och med svenskt språk. De första lektioner i svenska, på SFI, gav mig ett djupt intryck av att detta språk år ett språkunderverk. Dess uppbyggnadslogik. Jag måste erkänna att mina kunskaper, om det kan kallas så, kommer inifrån mig. Jag har inga universitetiska erfarenheter att reflektera över. Det är den universella sanningen som finner sitt uttryck i mitt resonemang vad beträffar svenska som språk. Ett unikt sådant. Som grund till min upptäckt står ett antal ord med samma suffix: tryck (påverka med kraft: fysisk- eller energikraft) och olika prefix: in, ut, på av (alla fyra talar om sätt att påverka på). Det är märkligt att det handlar om ord med endast två stavelser. Det påminer mig om "två". Två som par. Som Guds tecken. Guds uppmaning till människan att betrakta världen utifrån detta perspektiv (TVÅ). Jag tänker på "par" som motvikt, "par" som en bärande idè för allt vårt handlande. Outtömlig källa för lärande. Observera: in - ut (som motvikt, som garanti för rörelse (handling) och som garanti för själaktivitet. Ett "par" är också: på - av (motvikt, rörelse, aktivitet). Här utvidgas perspektivet: man kan dra slutsats: motvikt mellan det materiella (kropp, som försäkrar fysisk rörelse - handlande) och det abstrakta (själ, som försäkrar andlig rörelse - aktivitet). Man kan också dra slutsats att begrepp: handlande är en beteckning för det materiella, medan aktivitet blir en beteckning på andligt arbete. Följaktligen blir rörelse i sammband med det konkreta och aktivitet i samband med det apstrakta. Andlig rörelse som begrepp kan defineras som bildspråk.
Skillnader och gemensamma drag: intryck - uttryck -påtryck - avtryck. Intryck kan uppfattas som hjärtats aktivitet; uttryck - som själens aktivitet; påtryck - som påverkan, även påverkan under hot; avtryck som slutlig frankering. Det var olikheter i betydelse mellan de ovannämnda ord. Gemensamma drag till dem är det att det läggs accent, tonvikt på något, även om ordet tryck kan bli en synonym till tex: tryckning, press, tyngd, kompresion eller påfrestning.
Motsvarande ord i bosniska är ord: pritisak (tryck) - utisak (intryck) - otisak (avtryck) - stisak (fast tag; jag skulle gärna binda samman de två orden (fast tag) i ett: fasttag. Sådan tanke finner sin logik i att det redan finns i ordboken ord: handtag, motsvarande verb: handta(ga), varför inte då fasttag. Motsvarande verb redan existerar: fastta(ga)- Jag vill bara säga att det finns logik i detta som jag "klumpigt" försöker apostrofera.
Ni undrar kanske över detta som utmärker svenska som ett språkunderverk, som jag gav antydningar om i början av denna text!? Kanske ni tror, efter att jag jämfört svenska med bosniska (de aktuella fyra ord), att de två språk i fråga är varandra upp i dagen, från språklogikens synvinkel. Tycker ni att bosniska och svenska är helt vanliga språk? Jag skall bevisa annat. Vad gäller svenska. Och mig. Vad beträffar bosniska får någon annan en bosnisk avgöra efter sina upplevelser. Jag talar om mig och Sverige. Om det vi har i det svenska språket. Jag och Sverige. Svaret kommer ni att få lite senare. En skymt av mitt bevismaterial är namnet Ulla. Hela sanningen om detta kommer att bli inbyggd i sista meningen av denna uppsats.
Ordet PÅTRYCK är ett ord jag hittat på, för att jag tror att det kan bli ett självständigt ord (substantiv, motsvarande substantivet påtryckning som betäcknar handling, medan mitt påhitt: PÅTRYCK betäcknar hot, försök att pressa, kraftigt påverka, alltså: någon slags påverkan, inte fullbordad). Skulle vara glad om ordet kunnat finna sin plats i svensk ordbok.
Mitt hemspråk bosniska har, i detta avseende, samma språklogik som svenska. Inte minst, har mitt hemspråk ännu fler möjligheter vad gäller ordet (verbet) knuffa (bos. gurati): gurati - izgurati - pogurati - nagurati - ugurati. Varför skriver jag det?! Jag vill säga att knuffa står för grovt arbete (något kroppsligt), medan tryck(a) står för press (kan bli andlig (abstrakt) press och påfrestning- och kroppslig (konkret) press). Tro inte att jag tappat den röda tråden. Jag tänkte bara på substantivet: tryck (och allt kring det: intryck, uttryck, påtryck (nytt ord) och avtryck) och på verbet: knuffa. På global plan har de två orden samma betydelse.
Samfälligheten såsom att mitt hemspråk (som hör hemma till slaviska språk) och svenska (som är en gren av germaniska språk) har samma bokstäver och bokstavsordning samt betydelse på ord PAR är ju också en upptäckt. Två språk, från två olika språkgrenar har ett ord som är precis samma i skrift, i betydelse och nästan identiskt i tal ( vokal a är mer ööppen i bosniska, vilket är helt naturligt med tanke på att de två kommer från olika språkgrenar). Själva upptäckten är: 7 + 8 = 15. Som "icke par". Förklaring: I bosniskt alfabet finns 30 bokstäver. I svenska är det 29 bokstäver. Bokstäver som finns i svenska men inte i bosniska är: Q,W,X,Y,Å,Ä,Ö. 8 bokstäver från bosniskt alfabet finns inte i svenskt alfabet: č, ć, đ, dž, lj, nj, š, ž. Ordet "par" är samma i skrift på båda språk (Sammanlagt är det 15 bokstäver som skiljer de två språk i alfabetet). Det faktum samt det att ordets betydelse är precis samma talar för resonemanget att det handlar om ett fenomen. Vad är fenomenet här?! 7 och 29 (7 bokstäver som finns i svenska, men inte i bosniska (ojämnt tal) och 29 bokstäver i svenskt alfabet, som är också ett ojämnt tal; 29 bokstäver i svenskt alfabet minus 7 bokstäver som inte finns i bosniska lika med 22 (jämnt tal). Om vi försöker med motsatt räknesätt: 7+29=36 (resultatet av addition ger jämnt tal). Jag vill inte resonera mer, men ni ser att möjligheter för fler alternativ finns. De kvalitativa variabler kan inte bevisa motsats till det jag påstår här: Två alfabet, sammanlagt summan: 59 bokstäver varav 15 (olika bokstäver), eftersträvar "par", dvs att bli jämna tal till antal. Som stöd till resonemanget: 59 bokstäver - 15 (ta bort det som skiljer dem emellan) = 44 bokstäver, som utgör ett jämnt tal: 44. Om vi ser de två cifror 44 som enskillda enheter ser vi att de är lika stora och kan bli ett par som sådana (eftersom de är två). Alltså, 22 bokstäver är jämensamma för två språk. När man samlar alla bokstäver från båda språk och tar bort bokstäver som inte är gemensamma för båda språk resultatet av substraktion blir 44. Ni skulle kunnat säga att jag säger samma sak två gånger. Men saken är inte den. Varför?! Därför att det är inte samma antal bokstäver som är anorlunda för svenska- och för bosniska. Bosniska saknar 7 bokstäver, medan svenska saknar 8 bokstäver. Säg bara inte att det är en slump att svenska har 29 bökstäver, en mindre än bosniska. Det skulle bli för mycket med slump. Är 22 och dubbelt så mycket 44 en slump? Och sådana märkliga tal! Man kan resonera hur mycket som helst med fyra räknesätt. Allt handlar om "par".
Två enheter av två likartade eller samhöriga företeelser (som begrepp) är i min fokus nu: Koranen och det svenska språket. Inverkan på själen (i detta fall min själ) definierar intryck som resultat av min upplevelse. Här vill jag utrycka mig abstrakt för att imponera på själen som det mest abstrakta och samtidigt det enda levande i en människokropp. En människokropp är en maskin (likt bil, behöver mat (och dryck), liksom bilen har bensin eller olja som "mat", för att försäkra rörelse. Vilka tankar vill ja förmedla just nu?! Tankar kring själen som tinget i sig. Själen som overordnad kroppen. Inte bara det: jag vill förmedla tanken att kroppen är ett intet utan själen, medan själen är alltid det den var (från början: liv), är (aktör:intryck av allt den fått brottas med), förblir (ansvarstagare: hjärtat önskar, förståndet väljer och anpassar handling efter sitt val, medan själen erfarar (upplever) och tar ansvar som den ända som har egenskaper en ansvarstagare skall ha: är självständig (när man dör, dör inte själen, därför att den är icke materiell), känner, lever (garanti för rörelse). Själen ger order, kroppen utför handlingar. Som ett argument ger jag ett exempel: när man dör slutar alla kroppens funktioner, med undantag att några speciella hormoner fortsätter verka en kort tid (hur länge beror på vilka hormoner) efter att man dött. Om vi uppfattar hormoner som molekyler som fungerar som budbärare från en cell eller organ till en annan cell eller grupp av celler kan vi lätt förstå att de är "kroppens sociala medier". Tillsammans med centrala nersystemet samordnar hormoner fundamentala livsprocesser såsom ämnesomsättning och fortplantning. Det sägger oss mycket. Bildligt talat är hormonernas funktion väldigt, väldigt förfinad i jämförelse med kroppen som en materiell objekt till sinnes. Jag tänker på kroppens organer. Som stöd till den hela utsaga om att vår kropp inte har något liv i själva verket anger ja sömn som ett exempel: när man sover lämnar själen sitt medel till handling (förbrukningsvara - kropp). Detta medel (vår kropp) hamnar direkt i ett medvetslösttillstånd (slocknar): "Den lilla symboliska döden" är Guds tecken på, varning om och uppmaning till att tänka på att det kommer "slut på spelet" (Inget att kämpa emot - vilket automatiskt pekar på att det finns Högre Makt som vi inte än kan fullständigt begripa. En Makt som Kontrollerar allt. Makt som Bestämmer, Navigerar. Allsmäktige. Makt att acceptera. Gud. ORSAKENS (döden som orsak att organer och funktioner i kroppen slutat fungera vilket undanröjt handling som betecknas av rörelse. Kroppen blivit stel pga att livet (själen) lämnat den) ORSAK (Gud).
Vad händer med kroppen efter döden?! Kroppen har alla element jorden har. Följaktligen kommer en logisk tanke om att kroppen är SKAPAD av jord. Här har vi två teser och finner ingen antites. En slutsats blir att kroppen är jord. Jord som med hjälp av själens liv stigit upp, vandrat in i världen och sedan (med döden) går den tillbaka till sitt hemland: jord. Kommer tillbaka från sin resa genom världen. Återvädo kallar jag det för.
Vad händer med själen när man dör: Vad har själen med döden att göra?! Den var levande innan (om den inte haft liv inom sig skulle vi aldrig få en bebis i vår värld. För att ett hjärta slår behövs liv. Om det räkte med mammas liv skulle fetus varit levande från början. Ännu mer konkret: Hur kommer det sig att barnet fods dött?! Jag påstår att Gud tagit själen tillbaka, för att visa människan hur det fungerar. Gud gör Sig påmind. Alltså, den (inte än födda bebisen) levde innan tillsammans med sin mamma; hon ute, bebisen inne i mammas kropp. Mamma lever ju fortfarande. Varför räcker det inte med att mamma lever?! Eller tvärtom: Mamma dör, bebisen räddas. Säger det inte oss att det är en själ (läs: liv) per människa?! Hur kommer det sig att en fotbollspelare springer efter bollen på fotbollsterängen och plötsligt faller död?! Man säger hjärtat slutat slå. Hjärtattack. Varför?! Vi kan förklara omständigheter kring döden, men alldrig stunden för döden. Det är ett klart tecken på att Gud finns. Den stora Viljan som inte går att ha kunskap Om, inte heller ha möjlighet att påverka Honom, men vi uppmanas att närma oss Honom genom att tolka Hans tecken som Han ger oss i allt vi kommer i kontakt med: människor, djur, växter( naturen) och universum i övrigt. Vad är det som får hjärtat att slå?! Och när kommer första slag?! Kommer det till frön (embryo) från mammas kropp, eller via mammas kropp från någon annanstans?! Har vår kropp resurser att försäkra (skapa) liv, eller något som redan är SKAPT kommer (andas in i kroppen) och förenas med kroppen i funktion av väsen (essens). Samma stund det sker börjar det lilla hjärtat slå i sin mammas mage.
Själar kan identifiera varandra och känna igen varandra. De levde ju tidigare. Må hända att de känner varandra sedan tidigare. Eller, att de träffats på sin färd till sin Herre när de lämnat sina kroppar under sömnens tid. På vilket sätt hjärtat slår och lungorna andas, när själen är borta för stunden, är inte svårt att förklara i dagens läge. Med all tekniskt framgång. Tänk dig att vår kropp är en von Neuman-dator och läser därmed instruktioner från sitt arbetsminne. Det var lite om själen. Det Koranen lärt mig.
Här nedan är ett försök att uttala mig på svenska om Koranens ord (Gud säger i Koranen att det är Hans ORD. Jag tror på att varje ord är från Honom. Därifrån uppfattning om att vetenskapen kommer snart att bevisa att det inte finns några motsägelser i Koranen. Jag tror att alla svar finns i Denna Bok. Jag är redan förbluffad över förträffligheten av dem svar jag fått på mina frågor.) Om begreppet "par".
Samspelet: naturen-människan-vetenskap-universella sanningar:
Vår kropp behöver energi för att kunna fungera. Det faller mig nu i tankarna något man vet om att en stjärna vi ser kanske har slocknat för länge sedan men förtsätter att lysa därför att det finns mycket värme kvar (enormt mycket energi). Det tar jätte lång tid innan stjärnan svallnar. Jag tror att systemvetenskap kan förklara det jag vill komma fram. Jag vill säga bara: inget avsevärt nytt varken med människan eller den nya tekniken förutom mångfalld - med tendens att öka, har inte hänt vad gäller grundkomponent. Självklart kommer det aldrig att hända. Universella Sanningar är inte Darwins teori att falla. Universella sanningar är oföränderliga. Ordet: oföränderlig ger anledning till forsknig, vilket resulterar i en upptäckt att det är synonymt med något som aldrig tar slut. Resultat av detta blir ett nytt ord: evig. Denna universella sanning ger både form och uttryck till begreppet evig. Det kallar vi beskrivning. Det utvidgar perspektivet till mänskligt tänkande.
Vår kropp har transistorer precis som en teknisk grej. Med snack om transistorer kommer snacket om "par" tillbaka. Transistorer är en halvledarkomponent som, tex: signalförstärkare, spänningsreglerare, m.m. Fungerar som en variabel kran som styr en UTSPÄNNING eller UTSTRÖM baserat på en INSPÄNNING eller INSTRÖM. Allt pekar på vikten av att se "Par" som en central punkt till vilken är alla resonemang kopplade.
Jag talar om både människan och maskin, parallellt: Processorer hämtar instruktioner och utför begärda operationer. En viktig del i en processor är en enhet för logiska och enkla matte-operationer som "addera" och "substrahera" (obs. + och - , som par). Maskinkod styr processen. Idag står arbetsminnet för det (hos tex von Neumans datorer). Allt stämmer precis (går att rekonstruera på både människan- och maskin. Samma lagordning. Samma enkla logik. Koden är knäckt för länge sedan. Gud vet, kanske hade man oskrapad kod i huvudet redan då, men saknade resurser att handla.
Med trädet, Eva och Adam gick det inte särskillt bra till en början. Det säger oss något. Som tex att vi människor gör fel, och att det går att börja om från början. Kanske för 14 miljarder år sedan hade månniskan "alla kort i handen". Guds lagar kan man inte ändra. De är konsekventa och som sådana lätta att förstå. Vi kan bara göra framsteg i att uptäcka alla dem och integrera oss frivilligt i denna inlärnings-och arbetsprocess. Även om en människa vägrar att tro på Gud, blir hon involverad i denna proccess, ändå. Här jämför jag igen människan med en teknisk grej. Människan har elektriska ledningar i sin kropp, likt tex en dator, alltså - högspännings ledningar.
Man snackar mycket om Universum: om en enorm explosion, sk The Big Bang. I Sverige säger man "Den stora smällen". Man säger att hela universum utvidgas. Jag säger (inspirerad av Koranen) att jorden minskar runtom. Med tanke på att än idag rör sig allt bort från den punkt där smällen var och att universum är "en deg som jäser" verkar det omöjligt. Från "par" perspektiv kan jag argumentera så här: energi som var samlad vid en punkt (centripetalkraft) spred sig åt alla håll, p g a att explosionen inträffat. Denna kraft försvagas genom att splittras överallt. Eftersom energimängd är alltid samma och p g a att krafterna krig den (centripetala) överlåtit mängder av energi till centrifugalkrafter (energi förstärks), verkar det vara möjligt - att jorden minskar. De "motsatta" krafterna dras till varandra kraftigt (ju mer struktureras de desto större möjlighet att dras tillbaka till sin centrala punkt. Om det är så må hända att jorden minskar. Vilket skulle innebära att universum minskar också. Så vitt jag vet är astrologer inte tillförlitliga på denna punkt, eftersom de har kunskap om dåtida händelser i universum, det tar jätte lång tid tills något manifesterar sig i verkligheten. Som ett exempel tar jag en stjärna som slocknat för länge, länge, länge sedan, men vi ser den lysa fortfarande. Jag tror att astrologer inte har arbetsmiljö som kan förutse framtiden, eller ge universell sanning om nutiden.
Man för snacket om rymdfärd, rymdvarelser, m.m. Så vitt jag vet ingen vetenskap kan hitta sätt att förklara livets existens utan att tänka på Gud som Skapare. Är big - bang skapare?! Nej. "Big" är aktion, medan "Bang" är reaktion. Det att allt i universum sväller och växer åt alla håll är resultat av den stora smällen. Big - bang. Snacka inte om slump nu. Det är för barnsligt. Inget klokt kommer av en ren slump. Big - bang är resultat. Två orsak resulterade i explosion. Två parter - två orskak?! Hur än man tänker, big - bang är en följd. Man kan säga att det är en skörd. Det är uppenbart att någonting var "föregångare" till denna följd(skörd). Orsak här, orsak där och det hände. Vad hände?! Fråga Darwin. Enligt honom har apan skapat sig själv. Hur kommer det sig att första människa Adam inte skapat sig själv?! Betyder det att apor är mer värdefulla än oss! Den är ju på högre nivå på Darwins hierarkiskala än vi människor. Jag accepterar inte det. Jag accepterar "par". Att Gud skapat människan. I par. Av varje art ett par, likt det vi har: två händer, två ben, två ögon, två ögonbryn, fransar i par, två öron, två näsborrar (näsan har höger och vänster sida), två läppar, två bröst. Kroppen i övrigt skryter om par; glöm inte att sidor: höger - vänster är ett par.
Jag snackar om "par". Paret fascinerar mig. Paret i allt. Beroende av varandra. Part och motpart. Två våg på skålen. Likt min hand å ena sidan och tändsticka å andra sidan. Min våg väger tyngre. Tändsticka kan inte tända (ge "liv åt elden"). Men min hand kan det (därför att den är "anställd hos mitt lilla förstånd" som är min vilja "underställd". Den som rör på mitt förstånd är förståndet själva - själen. Utan själen kan jag inte tända eld. Vet du varför?! Därför att om själen lämnat mig, vore jag redan vara död. Nu tänder jag!
Mitt liv i Sverige började med "lära känna nytt": land, människor, språk. För det behöver man andra. Till en början hade jag ingen.
Någon annans vilja att lära känna "nytt" var min ledare på denna väg i Sverige. Ulla Abramssons vilja. Och ordbegrepp: tryck. Ett utrycksfel var min ledtråd till denna forskning kring "tryck" som sufixets styrka och prefixets mening då jag sa ( någon månad sedan jag börjat läsa svenska på SFI) till Ulla: "Du gjorde avtryck på min son". Ulla brast i skratt. Jag började skratta också, ty jag förstod direkt att det var "prepositioner" som lurat mig. Fyra prepositioner: in, ut, på och av. Jag blandade ihop dem. Nu var det preposition "av" istället för "in"(kommer efter verbet "trycka") som hos substantiv blir sufikset. Eftersom jag var osäker med användning av verb med preposition, visste jag direkt att "där ligger en hund begraven". Därför var det ett glatt skratt. I "par". Ulla och jag.
Först var det att lära och KÄNNA allt kring INTRYCK: Det bär den själsliga delen av denna uppsats med titel: "Koranen, själen och det svenska språket".
Fullborda själen. Via Sverige. Via Ulla. Lägga till. Fullborda själen. Först var det att fullborda kunskap om min tro. Avslöja koden. Teckenkoden. Fånga symboler. Skaffa förutsättningar för att kunna skriva det slutliga tecknet på min själ.
Via begrepp "par" kommer vi till innehåll som en global tanke: människor - lika; språk - lika; behov: likadana. Det står höggst upp på hyerarkisk pyramid, om vi ska nu visualisera livets hierarki. På hemmaplan: människor - mångfalld: för att lära känna varandra för att skaffa kunskap och erfara den; språk: för att kommunikationen finns mellan människor, mångfalld av idéer kommer från olika håll - kunskap utökas snabbt; behov: växer, villket kräver ett ständigt kreativitet inom alla områden, dvs mångfalld av konsumentvaror. Med människors växande behov växer företag. Företag som "utbud" sätter krav på vetenskap att hitta nya moderna produktionssätt. Alltså, mångfalld försäkrar massvis produktion. Enorma mängder!? Allt som lever har från början en tendens att bli större, växa till : människor, djur, växter eftersträvar att utveckla sig. Mångfalld är vetenskapens drivkraft, dvs tankarnas drivkraft. Det förklarar vikt och behov av globalisering. Inte sådan som vi har nu. Vi har inte ordning på mångfalld som kraft, vi vet bara att den är tankarnas drivkraft. Vi människor tänker och finns till för att tolka Gudstecken både från naturen och från oss själva. Ser man på?! Naturen och människa som "par". Vi är överrumplade med "par".
Något ligger som bakgrund till att jag kan skriva i min haiku dikt (tidigare inlägg) så här:
Globalisering-
vattenöversvämningar
på toaletter
Varför säger jag så om globaliseringens vagga i världen? Därför att det råder ett kaos i möte med nytt. Man går smaklöst över gränsen. I att döma. Missförstå. Kylla på någons kultur, utan att fundera över kultur och okultur som ett ordpar "plus - minus". Positivt (kultur) kan inte associera till något negativt. Men kriget och självbelåtenhet (såsom att vända ryggen den som frenetiskt försöker fly undan det negativa) associerar inte till det negativa, utan det ÄR DET NEGATIVA, DET OCIVILISERADE. En flykting som saknar badrum (rum på 1 kvadratmeter), vatten (lite tvål och shampoo kanske) och rena kläder, kan inte bli ren: den har kläder på sig i en hel månad utan att byta om. Att tvätta dem behöver man tvättmedel till. Om man är flyktning i Varaždins tågstation (Croatien) faller alla rimligheter bort. Där har hundratals (och mycket mer) människor haft möte med globalisering. På toaletter, där vi alla ( "invandrare" därinne, därute och runtom tågstationen, plus vanliga passagerare, plus polis som vill få oss bort samt en tysk humanitär hjälporganisation) har gått på besök, kunde inte vara bättre utsikt än vattenöversvämningar. Det är bara två toaletter. Och ett behov av att bli ren och att "besöka toaleten". Det är tyskarna från den humanitära organisationen att skylla på. Det är de som kom med toa-papper (som vi missbrukat genom att göra dem våta att tvätta oss med dem). Två toaletter tål inte så mycket. Måttet var rågat. Inuti och utanpå. Inuti och utanpå som "par". Själen och kroppen. Tänkte ni på toaletter?! Där handlade inte om par: udda situationer likt krig, vattenöversvämningar och alla andra krissituationer visar att balansen är rubbad. Därmed faller teorin om "par", dvs harmoni, bort. Med det samma får "harmoni" motsatt part "disharmoni" att kämpa emot. Är inte vi alla skilldiga att ta ställning och välja sida?!
Allt går bara på hög, från information till trendiga saker. Man försummar kvalitet. Man gömmer sig bakom kvantitet. Det skall helt omvändas. Till 180 grader, till en rak vinkel. Man skall visa sig bakom kvantitet och vara känd över sin fin-fina kvalitet. Från" vända om för att möta målinriktningens ögon", till navigationsinstrument. Kompass. Jag ville säga med detta att problemen skulle inte varit så stora om vi velat förstå dessas natur. För att kunna handla i syfte att minska dem. Liksom gå från "vända om för att möta målinriktningens ögon" till begripligt begrep: "navigationsinstrument". Nu förstår nästan alla. Vad är kompass, vet alla.
Man måste ha mål. Att veta mål är hälften gjort. Mållösheten är allt som inte är målinriktat. För att kunna upptäcka det mål, måste man ha kunskap om sakernas hierarki. Naturen med all sin mångfalld och med sina oföränderlga lagar har resurser att uppfylla alla våra krav.
Sedan hitta nyckel. Sedanefter öppna pyramidens lådor. I en av dem är den. Livets nyckel.
Det måste finnas logiken i allt vi gör. Vi måste få oss att ta reson. Gemenskap är ett vackert ord. Det vi erfarit tillsammans bildar gemenskap på den punkten. En ledtråd. Ledtrådar är alltid underverk.
Jag vet att du förstår mig, Ulla. Du har gott igenom mycket med mig: från "avtryck" t.o.m. mina dikter som jag egentligen inte skulle ha skrivit förrän jag lärt mig svenska.
Ulla, välkommen hem till mig på besök! Vi ska skratta gott och leka med mina barnbarn!
Skillnader och gemensamma drag: intryck - uttryck -påtryck - avtryck. Intryck kan uppfattas som hjärtats aktivitet; uttryck - som själens aktivitet; påtryck - som påverkan, även påverkan under hot; avtryck som slutlig frankering. Det var olikheter i betydelse mellan de ovannämnda ord. Gemensamma drag till dem är det att det läggs accent, tonvikt på något, även om ordet tryck kan bli en synonym till tex: tryckning, press, tyngd, kompresion eller påfrestning.
Motsvarande ord i bosniska är ord: pritisak (tryck) - utisak (intryck) - otisak (avtryck) - stisak (fast tag; jag skulle gärna binda samman de två orden (fast tag) i ett: fasttag. Sådan tanke finner sin logik i att det redan finns i ordboken ord: handtag, motsvarande verb: handta(ga), varför inte då fasttag. Motsvarande verb redan existerar: fastta(ga)- Jag vill bara säga att det finns logik i detta som jag "klumpigt" försöker apostrofera.
Ni undrar kanske över detta som utmärker svenska som ett språkunderverk, som jag gav antydningar om i början av denna text!? Kanske ni tror, efter att jag jämfört svenska med bosniska (de aktuella fyra ord), att de två språk i fråga är varandra upp i dagen, från språklogikens synvinkel. Tycker ni att bosniska och svenska är helt vanliga språk? Jag skall bevisa annat. Vad gäller svenska. Och mig. Vad beträffar bosniska får någon annan en bosnisk avgöra efter sina upplevelser. Jag talar om mig och Sverige. Om det vi har i det svenska språket. Jag och Sverige. Svaret kommer ni att få lite senare. En skymt av mitt bevismaterial är namnet Ulla. Hela sanningen om detta kommer att bli inbyggd i sista meningen av denna uppsats.
Ordet PÅTRYCK är ett ord jag hittat på, för att jag tror att det kan bli ett självständigt ord (substantiv, motsvarande substantivet påtryckning som betäcknar handling, medan mitt påhitt: PÅTRYCK betäcknar hot, försök att pressa, kraftigt påverka, alltså: någon slags påverkan, inte fullbordad). Skulle vara glad om ordet kunnat finna sin plats i svensk ordbok.
Mitt hemspråk bosniska har, i detta avseende, samma språklogik som svenska. Inte minst, har mitt hemspråk ännu fler möjligheter vad gäller ordet (verbet) knuffa (bos. gurati): gurati - izgurati - pogurati - nagurati - ugurati. Varför skriver jag det?! Jag vill säga att knuffa står för grovt arbete (något kroppsligt), medan tryck(a) står för press (kan bli andlig (abstrakt) press och påfrestning- och kroppslig (konkret) press). Tro inte att jag tappat den röda tråden. Jag tänkte bara på substantivet: tryck (och allt kring det: intryck, uttryck, påtryck (nytt ord) och avtryck) och på verbet: knuffa. På global plan har de två orden samma betydelse.
Samfälligheten såsom att mitt hemspråk (som hör hemma till slaviska språk) och svenska (som är en gren av germaniska språk) har samma bokstäver och bokstavsordning samt betydelse på ord PAR är ju också en upptäckt. Två språk, från två olika språkgrenar har ett ord som är precis samma i skrift, i betydelse och nästan identiskt i tal ( vokal a är mer ööppen i bosniska, vilket är helt naturligt med tanke på att de två kommer från olika språkgrenar). Själva upptäckten är: 7 + 8 = 15. Som "icke par". Förklaring: I bosniskt alfabet finns 30 bokstäver. I svenska är det 29 bokstäver. Bokstäver som finns i svenska men inte i bosniska är: Q,W,X,Y,Å,Ä,Ö. 8 bokstäver från bosniskt alfabet finns inte i svenskt alfabet: č, ć, đ, dž, lj, nj, š, ž. Ordet "par" är samma i skrift på båda språk (Sammanlagt är det 15 bokstäver som skiljer de två språk i alfabetet). Det faktum samt det att ordets betydelse är precis samma talar för resonemanget att det handlar om ett fenomen. Vad är fenomenet här?! 7 och 29 (7 bokstäver som finns i svenska, men inte i bosniska (ojämnt tal) och 29 bokstäver i svenskt alfabet, som är också ett ojämnt tal; 29 bokstäver i svenskt alfabet minus 7 bokstäver som inte finns i bosniska lika med 22 (jämnt tal). Om vi försöker med motsatt räknesätt: 7+29=36 (resultatet av addition ger jämnt tal). Jag vill inte resonera mer, men ni ser att möjligheter för fler alternativ finns. De kvalitativa variabler kan inte bevisa motsats till det jag påstår här: Två alfabet, sammanlagt summan: 59 bokstäver varav 15 (olika bokstäver), eftersträvar "par", dvs att bli jämna tal till antal. Som stöd till resonemanget: 59 bokstäver - 15 (ta bort det som skiljer dem emellan) = 44 bokstäver, som utgör ett jämnt tal: 44. Om vi ser de två cifror 44 som enskillda enheter ser vi att de är lika stora och kan bli ett par som sådana (eftersom de är två). Alltså, 22 bokstäver är jämensamma för två språk. När man samlar alla bokstäver från båda språk och tar bort bokstäver som inte är gemensamma för båda språk resultatet av substraktion blir 44. Ni skulle kunnat säga att jag säger samma sak två gånger. Men saken är inte den. Varför?! Därför att det är inte samma antal bokstäver som är anorlunda för svenska- och för bosniska. Bosniska saknar 7 bokstäver, medan svenska saknar 8 bokstäver. Säg bara inte att det är en slump att svenska har 29 bökstäver, en mindre än bosniska. Det skulle bli för mycket med slump. Är 22 och dubbelt så mycket 44 en slump? Och sådana märkliga tal! Man kan resonera hur mycket som helst med fyra räknesätt. Allt handlar om "par".
Två enheter av två likartade eller samhöriga företeelser (som begrepp) är i min fokus nu: Koranen och det svenska språket. Inverkan på själen (i detta fall min själ) definierar intryck som resultat av min upplevelse. Här vill jag utrycka mig abstrakt för att imponera på själen som det mest abstrakta och samtidigt det enda levande i en människokropp. En människokropp är en maskin (likt bil, behöver mat (och dryck), liksom bilen har bensin eller olja som "mat", för att försäkra rörelse. Vilka tankar vill ja förmedla just nu?! Tankar kring själen som tinget i sig. Själen som overordnad kroppen. Inte bara det: jag vill förmedla tanken att kroppen är ett intet utan själen, medan själen är alltid det den var (från början: liv), är (aktör:intryck av allt den fått brottas med), förblir (ansvarstagare: hjärtat önskar, förståndet väljer och anpassar handling efter sitt val, medan själen erfarar (upplever) och tar ansvar som den ända som har egenskaper en ansvarstagare skall ha: är självständig (när man dör, dör inte själen, därför att den är icke materiell), känner, lever (garanti för rörelse). Själen ger order, kroppen utför handlingar. Som ett argument ger jag ett exempel: när man dör slutar alla kroppens funktioner, med undantag att några speciella hormoner fortsätter verka en kort tid (hur länge beror på vilka hormoner) efter att man dött. Om vi uppfattar hormoner som molekyler som fungerar som budbärare från en cell eller organ till en annan cell eller grupp av celler kan vi lätt förstå att de är "kroppens sociala medier". Tillsammans med centrala nersystemet samordnar hormoner fundamentala livsprocesser såsom ämnesomsättning och fortplantning. Det sägger oss mycket. Bildligt talat är hormonernas funktion väldigt, väldigt förfinad i jämförelse med kroppen som en materiell objekt till sinnes. Jag tänker på kroppens organer. Som stöd till den hela utsaga om att vår kropp inte har något liv i själva verket anger ja sömn som ett exempel: när man sover lämnar själen sitt medel till handling (förbrukningsvara - kropp). Detta medel (vår kropp) hamnar direkt i ett medvetslösttillstånd (slocknar): "Den lilla symboliska döden" är Guds tecken på, varning om och uppmaning till att tänka på att det kommer "slut på spelet" (Inget att kämpa emot - vilket automatiskt pekar på att det finns Högre Makt som vi inte än kan fullständigt begripa. En Makt som Kontrollerar allt. Makt som Bestämmer, Navigerar. Allsmäktige. Makt att acceptera. Gud. ORSAKENS (döden som orsak att organer och funktioner i kroppen slutat fungera vilket undanröjt handling som betecknas av rörelse. Kroppen blivit stel pga att livet (själen) lämnat den) ORSAK (Gud).
Vad händer med kroppen efter döden?! Kroppen har alla element jorden har. Följaktligen kommer en logisk tanke om att kroppen är SKAPAD av jord. Här har vi två teser och finner ingen antites. En slutsats blir att kroppen är jord. Jord som med hjälp av själens liv stigit upp, vandrat in i världen och sedan (med döden) går den tillbaka till sitt hemland: jord. Kommer tillbaka från sin resa genom världen. Återvädo kallar jag det för.
Vad händer med själen när man dör: Vad har själen med döden att göra?! Den var levande innan (om den inte haft liv inom sig skulle vi aldrig få en bebis i vår värld. För att ett hjärta slår behövs liv. Om det räkte med mammas liv skulle fetus varit levande från början. Ännu mer konkret: Hur kommer det sig att barnet fods dött?! Jag påstår att Gud tagit själen tillbaka, för att visa människan hur det fungerar. Gud gör Sig påmind. Alltså, den (inte än födda bebisen) levde innan tillsammans med sin mamma; hon ute, bebisen inne i mammas kropp. Mamma lever ju fortfarande. Varför räcker det inte med att mamma lever?! Eller tvärtom: Mamma dör, bebisen räddas. Säger det inte oss att det är en själ (läs: liv) per människa?! Hur kommer det sig att en fotbollspelare springer efter bollen på fotbollsterängen och plötsligt faller död?! Man säger hjärtat slutat slå. Hjärtattack. Varför?! Vi kan förklara omständigheter kring döden, men alldrig stunden för döden. Det är ett klart tecken på att Gud finns. Den stora Viljan som inte går att ha kunskap Om, inte heller ha möjlighet att påverka Honom, men vi uppmanas att närma oss Honom genom att tolka Hans tecken som Han ger oss i allt vi kommer i kontakt med: människor, djur, växter( naturen) och universum i övrigt. Vad är det som får hjärtat att slå?! Och när kommer första slag?! Kommer det till frön (embryo) från mammas kropp, eller via mammas kropp från någon annanstans?! Har vår kropp resurser att försäkra (skapa) liv, eller något som redan är SKAPT kommer (andas in i kroppen) och förenas med kroppen i funktion av väsen (essens). Samma stund det sker börjar det lilla hjärtat slå i sin mammas mage.
Själar kan identifiera varandra och känna igen varandra. De levde ju tidigare. Må hända att de känner varandra sedan tidigare. Eller, att de träffats på sin färd till sin Herre när de lämnat sina kroppar under sömnens tid. På vilket sätt hjärtat slår och lungorna andas, när själen är borta för stunden, är inte svårt att förklara i dagens läge. Med all tekniskt framgång. Tänk dig att vår kropp är en von Neuman-dator och läser därmed instruktioner från sitt arbetsminne. Det var lite om själen. Det Koranen lärt mig.
Här nedan är ett försök att uttala mig på svenska om Koranens ord (Gud säger i Koranen att det är Hans ORD. Jag tror på att varje ord är från Honom. Därifrån uppfattning om att vetenskapen kommer snart att bevisa att det inte finns några motsägelser i Koranen. Jag tror att alla svar finns i Denna Bok. Jag är redan förbluffad över förträffligheten av dem svar jag fått på mina frågor.) Om begreppet "par".
Samspelet: naturen-människan-vetenskap-universella sanningar:
Vår kropp behöver energi för att kunna fungera. Det faller mig nu i tankarna något man vet om att en stjärna vi ser kanske har slocknat för länge sedan men förtsätter att lysa därför att det finns mycket värme kvar (enormt mycket energi). Det tar jätte lång tid innan stjärnan svallnar. Jag tror att systemvetenskap kan förklara det jag vill komma fram. Jag vill säga bara: inget avsevärt nytt varken med människan eller den nya tekniken förutom mångfalld - med tendens att öka, har inte hänt vad gäller grundkomponent. Självklart kommer det aldrig att hända. Universella Sanningar är inte Darwins teori att falla. Universella sanningar är oföränderliga. Ordet: oföränderlig ger anledning till forsknig, vilket resulterar i en upptäckt att det är synonymt med något som aldrig tar slut. Resultat av detta blir ett nytt ord: evig. Denna universella sanning ger både form och uttryck till begreppet evig. Det kallar vi beskrivning. Det utvidgar perspektivet till mänskligt tänkande.
Vår kropp har transistorer precis som en teknisk grej. Med snack om transistorer kommer snacket om "par" tillbaka. Transistorer är en halvledarkomponent som, tex: signalförstärkare, spänningsreglerare, m.m. Fungerar som en variabel kran som styr en UTSPÄNNING eller UTSTRÖM baserat på en INSPÄNNING eller INSTRÖM. Allt pekar på vikten av att se "Par" som en central punkt till vilken är alla resonemang kopplade.
Jag talar om både människan och maskin, parallellt: Processorer hämtar instruktioner och utför begärda operationer. En viktig del i en processor är en enhet för logiska och enkla matte-operationer som "addera" och "substrahera" (obs. + och - , som par). Maskinkod styr processen. Idag står arbetsminnet för det (hos tex von Neumans datorer). Allt stämmer precis (går att rekonstruera på både människan- och maskin. Samma lagordning. Samma enkla logik. Koden är knäckt för länge sedan. Gud vet, kanske hade man oskrapad kod i huvudet redan då, men saknade resurser att handla.
Med trädet, Eva och Adam gick det inte särskillt bra till en början. Det säger oss något. Som tex att vi människor gör fel, och att det går att börja om från början. Kanske för 14 miljarder år sedan hade månniskan "alla kort i handen". Guds lagar kan man inte ändra. De är konsekventa och som sådana lätta att förstå. Vi kan bara göra framsteg i att uptäcka alla dem och integrera oss frivilligt i denna inlärnings-och arbetsprocess. Även om en människa vägrar att tro på Gud, blir hon involverad i denna proccess, ändå. Här jämför jag igen människan med en teknisk grej. Människan har elektriska ledningar i sin kropp, likt tex en dator, alltså - högspännings ledningar.
Man snackar mycket om Universum: om en enorm explosion, sk The Big Bang. I Sverige säger man "Den stora smällen". Man säger att hela universum utvidgas. Jag säger (inspirerad av Koranen) att jorden minskar runtom. Med tanke på att än idag rör sig allt bort från den punkt där smällen var och att universum är "en deg som jäser" verkar det omöjligt. Från "par" perspektiv kan jag argumentera så här: energi som var samlad vid en punkt (centripetalkraft) spred sig åt alla håll, p g a att explosionen inträffat. Denna kraft försvagas genom att splittras överallt. Eftersom energimängd är alltid samma och p g a att krafterna krig den (centripetala) överlåtit mängder av energi till centrifugalkrafter (energi förstärks), verkar det vara möjligt - att jorden minskar. De "motsatta" krafterna dras till varandra kraftigt (ju mer struktureras de desto större möjlighet att dras tillbaka till sin centrala punkt. Om det är så må hända att jorden minskar. Vilket skulle innebära att universum minskar också. Så vitt jag vet är astrologer inte tillförlitliga på denna punkt, eftersom de har kunskap om dåtida händelser i universum, det tar jätte lång tid tills något manifesterar sig i verkligheten. Som ett exempel tar jag en stjärna som slocknat för länge, länge, länge sedan, men vi ser den lysa fortfarande. Jag tror att astrologer inte har arbetsmiljö som kan förutse framtiden, eller ge universell sanning om nutiden.
Man för snacket om rymdfärd, rymdvarelser, m.m. Så vitt jag vet ingen vetenskap kan hitta sätt att förklara livets existens utan att tänka på Gud som Skapare. Är big - bang skapare?! Nej. "Big" är aktion, medan "Bang" är reaktion. Det att allt i universum sväller och växer åt alla håll är resultat av den stora smällen. Big - bang. Snacka inte om slump nu. Det är för barnsligt. Inget klokt kommer av en ren slump. Big - bang är resultat. Två orsak resulterade i explosion. Två parter - två orskak?! Hur än man tänker, big - bang är en följd. Man kan säga att det är en skörd. Det är uppenbart att någonting var "föregångare" till denna följd(skörd). Orsak här, orsak där och det hände. Vad hände?! Fråga Darwin. Enligt honom har apan skapat sig själv. Hur kommer det sig att första människa Adam inte skapat sig själv?! Betyder det att apor är mer värdefulla än oss! Den är ju på högre nivå på Darwins hierarkiskala än vi människor. Jag accepterar inte det. Jag accepterar "par". Att Gud skapat människan. I par. Av varje art ett par, likt det vi har: två händer, två ben, två ögon, två ögonbryn, fransar i par, två öron, två näsborrar (näsan har höger och vänster sida), två läppar, två bröst. Kroppen i övrigt skryter om par; glöm inte att sidor: höger - vänster är ett par.
Jag snackar om "par". Paret fascinerar mig. Paret i allt. Beroende av varandra. Part och motpart. Två våg på skålen. Likt min hand å ena sidan och tändsticka å andra sidan. Min våg väger tyngre. Tändsticka kan inte tända (ge "liv åt elden"). Men min hand kan det (därför att den är "anställd hos mitt lilla förstånd" som är min vilja "underställd". Den som rör på mitt förstånd är förståndet själva - själen. Utan själen kan jag inte tända eld. Vet du varför?! Därför att om själen lämnat mig, vore jag redan vara död. Nu tänder jag!
Mitt liv i Sverige började med "lära känna nytt": land, människor, språk. För det behöver man andra. Till en början hade jag ingen.
Någon annans vilja att lära känna "nytt" var min ledare på denna väg i Sverige. Ulla Abramssons vilja. Och ordbegrepp: tryck. Ett utrycksfel var min ledtråd till denna forskning kring "tryck" som sufixets styrka och prefixets mening då jag sa ( någon månad sedan jag börjat läsa svenska på SFI) till Ulla: "Du gjorde avtryck på min son". Ulla brast i skratt. Jag började skratta också, ty jag förstod direkt att det var "prepositioner" som lurat mig. Fyra prepositioner: in, ut, på och av. Jag blandade ihop dem. Nu var det preposition "av" istället för "in"(kommer efter verbet "trycka") som hos substantiv blir sufikset. Eftersom jag var osäker med användning av verb med preposition, visste jag direkt att "där ligger en hund begraven". Därför var det ett glatt skratt. I "par". Ulla och jag.
Först var det att lära och KÄNNA allt kring INTRYCK: Det bär den själsliga delen av denna uppsats med titel: "Koranen, själen och det svenska språket".
Fullborda själen. Via Sverige. Via Ulla. Lägga till. Fullborda själen. Först var det att fullborda kunskap om min tro. Avslöja koden. Teckenkoden. Fånga symboler. Skaffa förutsättningar för att kunna skriva det slutliga tecknet på min själ.
Via begrepp "par" kommer vi till innehåll som en global tanke: människor - lika; språk - lika; behov: likadana. Det står höggst upp på hyerarkisk pyramid, om vi ska nu visualisera livets hierarki. På hemmaplan: människor - mångfalld: för att lära känna varandra för att skaffa kunskap och erfara den; språk: för att kommunikationen finns mellan människor, mångfalld av idéer kommer från olika håll - kunskap utökas snabbt; behov: växer, villket kräver ett ständigt kreativitet inom alla områden, dvs mångfalld av konsumentvaror. Med människors växande behov växer företag. Företag som "utbud" sätter krav på vetenskap att hitta nya moderna produktionssätt. Alltså, mångfalld försäkrar massvis produktion. Enorma mängder!? Allt som lever har från början en tendens att bli större, växa till : människor, djur, växter eftersträvar att utveckla sig. Mångfalld är vetenskapens drivkraft, dvs tankarnas drivkraft. Det förklarar vikt och behov av globalisering. Inte sådan som vi har nu. Vi har inte ordning på mångfalld som kraft, vi vet bara att den är tankarnas drivkraft. Vi människor tänker och finns till för att tolka Gudstecken både från naturen och från oss själva. Ser man på?! Naturen och människa som "par". Vi är överrumplade med "par".
Något ligger som bakgrund till att jag kan skriva i min haiku dikt (tidigare inlägg) så här:
Globalisering-
vattenöversvämningar
på toaletter
Varför säger jag så om globaliseringens vagga i världen? Därför att det råder ett kaos i möte med nytt. Man går smaklöst över gränsen. I att döma. Missförstå. Kylla på någons kultur, utan att fundera över kultur och okultur som ett ordpar "plus - minus". Positivt (kultur) kan inte associera till något negativt. Men kriget och självbelåtenhet (såsom att vända ryggen den som frenetiskt försöker fly undan det negativa) associerar inte till det negativa, utan det ÄR DET NEGATIVA, DET OCIVILISERADE. En flykting som saknar badrum (rum på 1 kvadratmeter), vatten (lite tvål och shampoo kanske) och rena kläder, kan inte bli ren: den har kläder på sig i en hel månad utan att byta om. Att tvätta dem behöver man tvättmedel till. Om man är flyktning i Varaždins tågstation (Croatien) faller alla rimligheter bort. Där har hundratals (och mycket mer) människor haft möte med globalisering. På toaletter, där vi alla ( "invandrare" därinne, därute och runtom tågstationen, plus vanliga passagerare, plus polis som vill få oss bort samt en tysk humanitär hjälporganisation) har gått på besök, kunde inte vara bättre utsikt än vattenöversvämningar. Det är bara två toaletter. Och ett behov av att bli ren och att "besöka toaleten". Det är tyskarna från den humanitära organisationen att skylla på. Det är de som kom med toa-papper (som vi missbrukat genom att göra dem våta att tvätta oss med dem). Två toaletter tål inte så mycket. Måttet var rågat. Inuti och utanpå. Inuti och utanpå som "par". Själen och kroppen. Tänkte ni på toaletter?! Där handlade inte om par: udda situationer likt krig, vattenöversvämningar och alla andra krissituationer visar att balansen är rubbad. Därmed faller teorin om "par", dvs harmoni, bort. Med det samma får "harmoni" motsatt part "disharmoni" att kämpa emot. Är inte vi alla skilldiga att ta ställning och välja sida?!
Allt går bara på hög, från information till trendiga saker. Man försummar kvalitet. Man gömmer sig bakom kvantitet. Det skall helt omvändas. Till 180 grader, till en rak vinkel. Man skall visa sig bakom kvantitet och vara känd över sin fin-fina kvalitet. Från" vända om för att möta målinriktningens ögon", till navigationsinstrument. Kompass. Jag ville säga med detta att problemen skulle inte varit så stora om vi velat förstå dessas natur. För att kunna handla i syfte att minska dem. Liksom gå från "vända om för att möta målinriktningens ögon" till begripligt begrep: "navigationsinstrument". Nu förstår nästan alla. Vad är kompass, vet alla.
Man måste ha mål. Att veta mål är hälften gjort. Mållösheten är allt som inte är målinriktat. För att kunna upptäcka det mål, måste man ha kunskap om sakernas hierarki. Naturen med all sin mångfalld och med sina oföränderlga lagar har resurser att uppfylla alla våra krav.
Sedan hitta nyckel. Sedanefter öppna pyramidens lådor. I en av dem är den. Livets nyckel.
Det måste finnas logiken i allt vi gör. Vi måste få oss att ta reson. Gemenskap är ett vackert ord. Det vi erfarit tillsammans bildar gemenskap på den punkten. En ledtråd. Ledtrådar är alltid underverk.
Jag vet att du förstår mig, Ulla. Du har gott igenom mycket med mig: från "avtryck" t.o.m. mina dikter som jag egentligen inte skulle ha skrivit förrän jag lärt mig svenska.
Ulla, välkommen hem till mig på besök! Vi ska skratta gott och leka med mina barnbarn!
tisdag 25 oktober 2016
I och för sig
Jag har tänkt ut en struktur på min boks utseende. Det skulle bli en samlingsbok med titeln: "En muslimsk invandrares liv i en bok i handen", som består av fyra enheter. Av dessa, två på svenska: prosa (med titeln: "Ståndpunkt") och dikter (med titeln: "Själens tal"). Skriverier på bosniska skulle anges som bilaga och också bestå av två enheter: dikter (titel: "Utisak") och prosa (titel: "Osvrt").
Om det är nägra bland Er som önskar att denna blogg ser dagens ljus, må ni tycka. Det är ni som bestämmer om boken skall ges ut. Vill ni ha "En muslimsk invandrares liv i en bok i handen"?
Jag fortsätter skriva tills Era svar kommer. Dessa svar kommer att visa antingen "grönt eller rött trafikljus". Det gäller att endast skriva ett av de två ord: "grönt" - "rött". Jag vet att det är lite komplicerat att logga in och kommentera (tar tid), men jag ber Er göra det. Tack på förhand!
I nu läget är det "gult". I väntan på "trafiksignalen" ska jag tänka ut något nytt att ha i beredskap ifall det blir "grönt" från Er. Om det blir tystnad, det säger mig att ingen är intresserad.
Om det är nägra bland Er som önskar att denna blogg ser dagens ljus, må ni tycka. Det är ni som bestämmer om boken skall ges ut. Vill ni ha "En muslimsk invandrares liv i en bok i handen"?
Jag fortsätter skriva tills Era svar kommer. Dessa svar kommer att visa antingen "grönt eller rött trafikljus". Det gäller att endast skriva ett av de två ord: "grönt" - "rött". Jag vet att det är lite komplicerat att logga in och kommentera (tar tid), men jag ber Er göra det. Tack på förhand!
I nu läget är det "gult". I väntan på "trafiksignalen" ska jag tänka ut något nytt att ha i beredskap ifall det blir "grönt" från Er. Om det blir tystnad, det säger mig att ingen är intresserad.
Författarens förord
Första generations invandrare i Sverige tänker både på svenska- och på sitt hemspråk. Såsom det finns skillnader mellan två språk, i tal och skrift, kommer det sig ofta att man tänker olika tankar beroende på vilket språk man tänker på för stunden, om man skriver på båda språk. Följaktlingen skriver man om olika saker. Det känns lite konstigt att översätta sin egen text, speciellt p g a att det handlar om inspiration. Med vilket språk den kommer till mig - detta språk ger orduttryck. Därför kommer texter skrivna på bosniska i bilaga. Jag känner att det är rätt åt boken: "En muslimsk invandrares liv i en bok i nanden"
Tematik varierar mycket. Det är helt normalt, ty man har haft ett liv före invandringen som satt sin prägel på människans själ. Detta liv i Sverige sätter en slutlig frankering på själens totala utformning. Hoppas läsaren förstår. Svårigheter i livet, kriget, lidelse, möte med annat som välkomnar och ej välkomnar, allt detta berikar en människa. Att erfara livet på olika sätt kan ge skador, men i slutändan år det människan till nytta. Alla vill ha ett liv beströdd med rosor men det är oftast vi måste få stick i finger ( ett, eller flera) innan vi har rosor i våra händer. Det är få människor som lottat sig lyckliga att få allting "dukat på bordet". För min del är det ingen särskilld lycka med detta, ty man går miste om en stor mängd erfarenheter. På gott och ont. Vissa är ämnade att ta på sig större börda än några andra. Jag har accepterat detta och klagar inte. Men jag känner. Det måste man alltid. Våra livserfarenheter bestäämmer känslornas intensitet. Man kan inte hjälpa saken. Känslorna liknar hjärnan. Ju mer man fYller på (eller tränar - hjärna) desto större intensitet (bättre resultat - hjärna). Näst sista som slutar fungera när en människa dör är känslor (exempelvis: rädsla, samvetskval, ånger, ont, ångest, m.m.), Endast vissa hormoner som tex vissa växsthormoner (skägg, naglar) slutar fungera kanske en vecka sedan man varit död (Ingen vetenskapsteoretisk kunskap utan jag sjäv har bevittnat det). Ursäktar mig för två föregående onödiga meningar. Hoppas ni inte blir besvikna på att ägna tid att läsa "En muslimsk invandrares liv i en bok i handen".
Tematik varierar mycket. Det är helt normalt, ty man har haft ett liv före invandringen som satt sin prägel på människans själ. Detta liv i Sverige sätter en slutlig frankering på själens totala utformning. Hoppas läsaren förstår. Svårigheter i livet, kriget, lidelse, möte med annat som välkomnar och ej välkomnar, allt detta berikar en människa. Att erfara livet på olika sätt kan ge skador, men i slutändan år det människan till nytta. Alla vill ha ett liv beströdd med rosor men det är oftast vi måste få stick i finger ( ett, eller flera) innan vi har rosor i våra händer. Det är få människor som lottat sig lyckliga att få allting "dukat på bordet". För min del är det ingen särskilld lycka med detta, ty man går miste om en stor mängd erfarenheter. På gott och ont. Vissa är ämnade att ta på sig större börda än några andra. Jag har accepterat detta och klagar inte. Men jag känner. Det måste man alltid. Våra livserfarenheter bestäämmer känslornas intensitet. Man kan inte hjälpa saken. Känslorna liknar hjärnan. Ju mer man fYller på (eller tränar - hjärna) desto större intensitet (bättre resultat - hjärna). Näst sista som slutar fungera när en människa dör är känslor (exempelvis: rädsla, samvetskval, ånger, ont, ångest, m.m.), Endast vissa hormoner som tex vissa växsthormoner (skägg, naglar) slutar fungera kanske en vecka sedan man varit död (Ingen vetenskapsteoretisk kunskap utan jag sjäv har bevittnat det). Ursäktar mig för två föregående onödiga meningar. Hoppas ni inte blir besvikna på att ägna tid att läsa "En muslimsk invandrares liv i en bok i handen".
Må Gud förbarma sig över SOSSARNA, amen!
Inte därför att vi gillar dem särskillt mycket. Det är för balansens skull som vi måste stötta dem - socialdemokraterna. Bättre väg finns inte för dagen, morgon- och övermorgondagen. Sen ska vi se. Vi behöver sossarna för balansens skull. Vi i Sverige. Om Sverige vill leva i fred. Sossarna är fred - lika. Misstagit sig, har de gjort också, men är de ensamma om det?! Vem och vilket parti har ofelbart glidit sin väg? Om ni vet, upplys mig, snälla, om det! Sossarna utövade makt 1993 och det var ett ganska ljust period i Sverige. På heder och samvete, har jag aldrig röstat på dem. Jag röstat på moderatrna. Dässväre, moderaterna bryr sig inte om vilken klass majoriteten av deras väljare tillhör. De kör envist mot kapitalismens "ansiktsutryck". De kör hårt. De börjar stå som stötestenar på demokratins väg. Sverigedemokraterna chansar med dem, eftersom Jymie Åkesson är nog kapabel att urskilja olika klanger i politiken. Empati kan, ibland, göra martyrer av oss. Bort med molnen över Sverige!
Jag vill inte bli stämplad som feminist ( det klär mig inte), men det är så patetiskt att jag nästan skulle kunna jubla för Feministisk initiativ, bara de inte varit så mycket rödfärgade. Vilka andra val, förutom sossarna?! Folkpartiet har tyvvär gått i skugga, de gröna har blivit trötta, vänsterpartiet följer inte modeskick (läser fortfarande gamla böcker. De kunde väl skriva nya eller, åtminstone, lägga till i de gamla. De drömmer om Marks, Engels, Lenin ... och gråter efter sin sköna ungdom, och plockar studenter så som de själva blivit plockade i sitt förflutna. De, vänsterpartisterna, de är mig upp i dagen sådana patetiska som de är. Jag känner verkligen simpati gentemot dem. Synd att de inte hyser samma känslor för mig. Att arm i arm gå till vallokal och ringa in sossarna.
Jag skojar. Det är ingen skoj med detta. Röken kommer till Sverige. Ur en annan skorsten än man väntat sig. Det är någon vinner tiden på att peka ut syndabocken. Jag säger inte att syndabocken inte syndat. Men, om man bryr sig om detta land, så vet man att det är bäst för Sverige att bli neutral. Som alltid. Sverige har inte det i ådrorna att gå framåt över döda kroppar. Inte rikedom på andra länders bekostnad (läs: älende), dvs Sverige har varken expansionistiska- eller ekonomiska intressen att vinna i den röra vissa bortom Sverige befinner sig. De är i den med avsikt. Sverige skall inte in i fälla. Vänta och se varifrån vinden kommer och vilken riktning tar den. Vissa stater må hända återkallar minnen av sina gamla tider. 360 år är svårt att glömma - speciellt om de varit fruktbara. Jag vet att vi i Sverige kommer att klara oss. Tillsammans, alla som bor i vårt humanistiska samhäälle. Sverige har inte glömt 1900-talet, den stora utvandrigen till USA. En gång var Sverige nästan urfattig. Svenskarna har inte glömt Moa och Harry Martinsson, inte heller Bellmans Stockholm. Sverige har inte glömt sina rötter. Inte heller jag. Må Sverige bedöma vilka känslor hyser jag mot den. Observera att jag är beslöjad invandrarkvinna på 60 år som fortfarande är sugen på att lära känna Sverige mer och mer. Här hittade jag min tillflykt. Därför, välj sossarna! Gör Sverige glad. Och mig. Jag vet att du också, och alla andra, kommer att (om inte nu) i efterhand bli stolta över sitt val. Definitivt.
Jag vill inte bli stämplad som feminist ( det klär mig inte), men det är så patetiskt att jag nästan skulle kunna jubla för Feministisk initiativ, bara de inte varit så mycket rödfärgade. Vilka andra val, förutom sossarna?! Folkpartiet har tyvvär gått i skugga, de gröna har blivit trötta, vänsterpartiet följer inte modeskick (läser fortfarande gamla böcker. De kunde väl skriva nya eller, åtminstone, lägga till i de gamla. De drömmer om Marks, Engels, Lenin ... och gråter efter sin sköna ungdom, och plockar studenter så som de själva blivit plockade i sitt förflutna. De, vänsterpartisterna, de är mig upp i dagen sådana patetiska som de är. Jag känner verkligen simpati gentemot dem. Synd att de inte hyser samma känslor för mig. Att arm i arm gå till vallokal och ringa in sossarna.
Jag skojar. Det är ingen skoj med detta. Röken kommer till Sverige. Ur en annan skorsten än man väntat sig. Det är någon vinner tiden på att peka ut syndabocken. Jag säger inte att syndabocken inte syndat. Men, om man bryr sig om detta land, så vet man att det är bäst för Sverige att bli neutral. Som alltid. Sverige har inte det i ådrorna att gå framåt över döda kroppar. Inte rikedom på andra länders bekostnad (läs: älende), dvs Sverige har varken expansionistiska- eller ekonomiska intressen att vinna i den röra vissa bortom Sverige befinner sig. De är i den med avsikt. Sverige skall inte in i fälla. Vänta och se varifrån vinden kommer och vilken riktning tar den. Vissa stater må hända återkallar minnen av sina gamla tider. 360 år är svårt att glömma - speciellt om de varit fruktbara. Jag vet att vi i Sverige kommer att klara oss. Tillsammans, alla som bor i vårt humanistiska samhäälle. Sverige har inte glömt 1900-talet, den stora utvandrigen till USA. En gång var Sverige nästan urfattig. Svenskarna har inte glömt Moa och Harry Martinsson, inte heller Bellmans Stockholm. Sverige har inte glömt sina rötter. Inte heller jag. Må Sverige bedöma vilka känslor hyser jag mot den. Observera att jag är beslöjad invandrarkvinna på 60 år som fortfarande är sugen på att lära känna Sverige mer och mer. Här hittade jag min tillflykt. Därför, välj sossarna! Gör Sverige glad. Och mig. Jag vet att du också, och alla andra, kommer att (om inte nu) i efterhand bli stolta över sitt val. Definitivt.
Mardrömmar
Förmågan att hitta konventionella och oväntade lösningar på problem är ingens ensamrätt. De etablerade akademiker kunde tänka sig lämna lite utryme för eldsjälar inom ett visst vetenskapsområde. Ge "eldsjälarna" chans att vinna "hedersgästposition"! De som saknar behörighet kan också idèmässigt bidra till att samhällets (på global nivå) invecklade problem löses. Det är på tiden att involvera jordens alla intresserade enskillda individer i den dynamiska process som pågår. För framgångens skull. Och ... alla vi kan bli intresserade av något. Ge oss chans att var och en utav oss blir till nytta och på så sätt slipper samhället ha mållösa, desperata - likgiltiga medlemmar. Framtidsutsikter blir, jag lovar, ljusare, ty alla vi har någonting att komma med. Vi behöver ge varandra chans att bekräfta sig.
Inatt hade jag mardrömmar. Någonting "science fiction" liknande ... Franska kolonibesittningar. Okända stater som står under franskt protektorat ... jag svettas ... Jag lever 360 år tillbaka i tiden. Är rädd. Mycket. Notera,jag lever alla de 360 år, i min dröm. Befinner mig på olika platser. Reser från stat till stat.
Huvudrollen var tilldelad Frankrike, i mitt fiktiva liv. Franska var det språk jag talade. Då och då var det egelska som störde mitt sätt att höra klart på. I sömnen kunde jag inte engelska, bara några ord. Ord som jag låtsas om att jag förstått ( gömd under en bänk på någon torg där jag darrig och svettig, utan att ha för avsikt, tjuvlyssnade på ett samtal som några soldater haft) var: Britiska imperiet, Indien ... Jag darrade av rädsla. Rädslan skrek i mig, skrämde livet ur mig. I drömmen visste jag att jag hade upplevt "dejavu" (franskt ord, eller hur?" Jag sa ju att jag använde det franska språket då jag drömde mina mardrömmar.) Jag visste att jag befunnit mig, förut, i precis samma situaton: visste att jag varit skrämd, gömd under torgbänken fast i ett annat och, dessutom, närstående land. Språket man talade i min första "uplevelse" var igenkänt av min känsla för språk. När "dejavu lämnat min hjärna", var jag redan långt borta. Något himmelsfärdliknande (med skillnad att jag inte har någon vetskap om hur himmelsfärd fungerar)... Jag kommer ihåg att jag slitit hund för att få lite bröd och vatten. Man tvingade mig med våld att ta av min "hidjab", man tog ut mitt hjärta, tömde på innehållet och sedan försökte, också med våld, hälla något i det. Jag visade motstånd. Självklart, fick jag stryk för det. Jag fick mycket stryk både själ- och kroppstryk, kommer jag ihåg. Det var förskräckligt. Fasan. Underordning av mitt innersta. Mitt hemspråk blekades med blekmedel. Konstig sömn, väldigt konstig. I den undrade jag också, i allt mitt elände: vem är jag, vilket land befinner jag mig i (det lät som att det var Frankrike, men jag var väldigt, väldigt osäker på detta, eftersom vanliga människor i vanliga samtal använde ett orientaliskt språk, trodde jag i alla fall), varifrån kommer jag, hur kom jag dit, vad gör jag där och alla dumma frågor likt dessa?!
Av min mardröms 360 år är det för lite jag kommer ihåg. Senilitet är inget konstigt med när man levt i hela 360 år, tycker jag. Därför slutar jag anstränga mig att bevisa min skarpsynthet.
Det här kommer jag ihåg (från mina 360 sovande år):
Jag sitter i en källare. Där är det fullt med folk. Vi tittar på en film: År 1950. Frankrike ( visas på en TV, i den västra källarhörnet ); Algeriet, år 1830 (visas på tv-skärm, i den högra källarhörnet). Jag har problem. Jag vet inte åt vilket håll ska ja titta. Det förvirrar mig. Jag svettas av förvirring. Jag vaknade upp, hoppade ur sängen och blev glad att det var bara dröm. Klockan var för lite att stigga upp på allvar, så jag la mig igen. I sömnen undrar jag över sådant som: Hur algeriska rebbellerna blivit till? Varför tror jag att de befinner sig i Frankrike, eller ...!? Varför "eller", är det bara ett ord i överflöd, eller?! Ser ut som att Frankrike inte är markägaren där. Denna min dröms plats, var också någon annans än min dröm fast en verklig sådan. Skillnaden var bara den att i den andres dröm var det ingen tvekan om att Frankrike var, är och förblir markägare. ... Tedde sig för mig, i drömmen, som "Frankrike på låtsas". Kaotiskt med drömmen. Detta kaos väcker mig igen, men ... så utmattad som jag var av alla dessa konstigheter, somnar jag om, och försover mig. Frankrike söker upp mig igen. Frankrike staten, inte Frankrike markägare. Komplicerat. Strunt samma. Det är ju alltid svårt att berätta dröm, speciellt om du som gammal blatte lider av långvarig stress, har koncentrationsvårigheter och ångestattaker. Alzheimer, då och då. Ändå ska jag försöka fortsätta. Under min försovna tid i Frankrike, drömde jag om att jag rest till: Syrien, Palestina och Egypten. Där snackades olikt, men mest engelska. Jag tittade på (något senare år, i min dröm) när Palestina grävdes när under jorden. Jag vaknade tll. Sen drunknade jag igen i en djup sömn ... i sömnen - år 1922, Gaza och Västbanken.
Sedan drömmer jag om att jag befinner mig i, "från topp till tå", - Europa. Fast, Europa på semester i något annat, Europa avlägset, land. Står och tittar på en kvinna och många barn runt om henne (förmodligen är hon mamma till dem, t. o. m. hör jag några av dem säga mamma till henne) som står och pratar med en annan kvinna (något mörkhyad) som gråter efter att ha ett barn. Den kvinnan med många barn, till min förvåning, går några steg framåt, kommer ansikte mot ansikte med en annan något mörkhyad kvinna som håller en bebis i famnen, tar bebisen, går tillbaka samma väg, stannar ansikte mot ansikte med den kvinnan hon talat först med och räcker "det lilla paketet" till henne.
I drömmen undrar jag: Hur kunde hon göra så, och med vilken rätt? Varför ta ifrån någon annan, du kunde vara human på egen räkning!? Du har flera barn, denna kvinna vars bebis du tagit (ifrån henne) har inte fler barn än det, kanske?!. Jag vaknade häftigt upp. Mardrömmen var levande i mig. Sorg över- och rädsla för oråttvisa som jag sett i sömnen var kvar.
Vad kommer härnäst när jag faller i sömn?! Vakna upp rättvisans eldsjälar! Håll om mig, håll om oss alla! Må ni vakna. Vakna, for Guds skull!!! Medan ni sover demokratin är på väg att försvinna i tomma intet.
Kära Voltaire, var din deklamation ett skoj?! Du sa ju: "Min demokrati sträcker sig dit där din börjar". Var det förgeves jag lärt mig ditt citat utantill på alla språk som betyder någonting i denna globala drömmen min?!
Imanuel Kants "PLIKTETIK" och "MORALETIK"" är något värt att återkalla i minnet. Åtminstone göra ett försök,i våra fundersamma stunder. Kärleken är större. Kärleken är Guds tecken. Därför, låt oss inte att våra livsmål blir en fiktion!!!
Inatt hade jag mardrömmar. Någonting "science fiction" liknande ... Franska kolonibesittningar. Okända stater som står under franskt protektorat ... jag svettas ... Jag lever 360 år tillbaka i tiden. Är rädd. Mycket. Notera,jag lever alla de 360 år, i min dröm. Befinner mig på olika platser. Reser från stat till stat.
Huvudrollen var tilldelad Frankrike, i mitt fiktiva liv. Franska var det språk jag talade. Då och då var det egelska som störde mitt sätt att höra klart på. I sömnen kunde jag inte engelska, bara några ord. Ord som jag låtsas om att jag förstått ( gömd under en bänk på någon torg där jag darrig och svettig, utan att ha för avsikt, tjuvlyssnade på ett samtal som några soldater haft) var: Britiska imperiet, Indien ... Jag darrade av rädsla. Rädslan skrek i mig, skrämde livet ur mig. I drömmen visste jag att jag hade upplevt "dejavu" (franskt ord, eller hur?" Jag sa ju att jag använde det franska språket då jag drömde mina mardrömmar.) Jag visste att jag befunnit mig, förut, i precis samma situaton: visste att jag varit skrämd, gömd under torgbänken fast i ett annat och, dessutom, närstående land. Språket man talade i min första "uplevelse" var igenkänt av min känsla för språk. När "dejavu lämnat min hjärna", var jag redan långt borta. Något himmelsfärdliknande (med skillnad att jag inte har någon vetskap om hur himmelsfärd fungerar)... Jag kommer ihåg att jag slitit hund för att få lite bröd och vatten. Man tvingade mig med våld att ta av min "hidjab", man tog ut mitt hjärta, tömde på innehållet och sedan försökte, också med våld, hälla något i det. Jag visade motstånd. Självklart, fick jag stryk för det. Jag fick mycket stryk både själ- och kroppstryk, kommer jag ihåg. Det var förskräckligt. Fasan. Underordning av mitt innersta. Mitt hemspråk blekades med blekmedel. Konstig sömn, väldigt konstig. I den undrade jag också, i allt mitt elände: vem är jag, vilket land befinner jag mig i (det lät som att det var Frankrike, men jag var väldigt, väldigt osäker på detta, eftersom vanliga människor i vanliga samtal använde ett orientaliskt språk, trodde jag i alla fall), varifrån kommer jag, hur kom jag dit, vad gör jag där och alla dumma frågor likt dessa?!
Av min mardröms 360 år är det för lite jag kommer ihåg. Senilitet är inget konstigt med när man levt i hela 360 år, tycker jag. Därför slutar jag anstränga mig att bevisa min skarpsynthet.
Det här kommer jag ihåg (från mina 360 sovande år):
Jag sitter i en källare. Där är det fullt med folk. Vi tittar på en film: År 1950. Frankrike ( visas på en TV, i den västra källarhörnet ); Algeriet, år 1830 (visas på tv-skärm, i den högra källarhörnet). Jag har problem. Jag vet inte åt vilket håll ska ja titta. Det förvirrar mig. Jag svettas av förvirring. Jag vaknade upp, hoppade ur sängen och blev glad att det var bara dröm. Klockan var för lite att stigga upp på allvar, så jag la mig igen. I sömnen undrar jag över sådant som: Hur algeriska rebbellerna blivit till? Varför tror jag att de befinner sig i Frankrike, eller ...!? Varför "eller", är det bara ett ord i överflöd, eller?! Ser ut som att Frankrike inte är markägaren där. Denna min dröms plats, var också någon annans än min dröm fast en verklig sådan. Skillnaden var bara den att i den andres dröm var det ingen tvekan om att Frankrike var, är och förblir markägare. ... Tedde sig för mig, i drömmen, som "Frankrike på låtsas". Kaotiskt med drömmen. Detta kaos väcker mig igen, men ... så utmattad som jag var av alla dessa konstigheter, somnar jag om, och försover mig. Frankrike söker upp mig igen. Frankrike staten, inte Frankrike markägare. Komplicerat. Strunt samma. Det är ju alltid svårt att berätta dröm, speciellt om du som gammal blatte lider av långvarig stress, har koncentrationsvårigheter och ångestattaker. Alzheimer, då och då. Ändå ska jag försöka fortsätta. Under min försovna tid i Frankrike, drömde jag om att jag rest till: Syrien, Palestina och Egypten. Där snackades olikt, men mest engelska. Jag tittade på (något senare år, i min dröm) när Palestina grävdes när under jorden. Jag vaknade tll. Sen drunknade jag igen i en djup sömn ... i sömnen - år 1922, Gaza och Västbanken.
Sedan drömmer jag om att jag befinner mig i, "från topp till tå", - Europa. Fast, Europa på semester i något annat, Europa avlägset, land. Står och tittar på en kvinna och många barn runt om henne (förmodligen är hon mamma till dem, t. o. m. hör jag några av dem säga mamma till henne) som står och pratar med en annan kvinna (något mörkhyad) som gråter efter att ha ett barn. Den kvinnan med många barn, till min förvåning, går några steg framåt, kommer ansikte mot ansikte med en annan något mörkhyad kvinna som håller en bebis i famnen, tar bebisen, går tillbaka samma väg, stannar ansikte mot ansikte med den kvinnan hon talat först med och räcker "det lilla paketet" till henne.
I drömmen undrar jag: Hur kunde hon göra så, och med vilken rätt? Varför ta ifrån någon annan, du kunde vara human på egen räkning!? Du har flera barn, denna kvinna vars bebis du tagit (ifrån henne) har inte fler barn än det, kanske?!. Jag vaknade häftigt upp. Mardrömmen var levande i mig. Sorg över- och rädsla för oråttvisa som jag sett i sömnen var kvar.
Vad kommer härnäst när jag faller i sömn?! Vakna upp rättvisans eldsjälar! Håll om mig, håll om oss alla! Må ni vakna. Vakna, for Guds skull!!! Medan ni sover demokratin är på väg att försvinna i tomma intet.
Kära Voltaire, var din deklamation ett skoj?! Du sa ju: "Min demokrati sträcker sig dit där din börjar". Var det förgeves jag lärt mig ditt citat utantill på alla språk som betyder någonting i denna globala drömmen min?!
Imanuel Kants "PLIKTETIK" och "MORALETIK"" är något värt att återkalla i minnet. Åtminstone göra ett försök,i våra fundersamma stunder. Kärleken är större. Kärleken är Guds tecken. Därför, låt oss inte att våra livsmål blir en fiktion!!!
Haiku
Skickat: den 12 januari 2013 17:18
Till: ingrid.jacobsson@livisverige.org
Ämne: Haiku-tävling
Bortsorterat från tävlingen men klart värt att läsas.
Haiku
Hungriga vargar -
intellektdelikventer
och deras maktbruk
Solen i väster -
trettiofemåriga
mannekängs fotsteg
Morgondaggdroppe -
bebisen sover
i sin mammas famn
--
Globalisering -
vattenöversvämningar
på toaletter
Ovädersmorgon
krigsförbrytelselag i
krigsherrarnas blick
Färglabyrinter -
utvalda politikers
sammanträdestal
Till: ingrid.jacobsson@livisverige.org
Ämne: Haiku-tävling
Bortsorterat från tävlingen men klart värt att läsas.
Haiku
Hungriga vargar -
intellektdelikventer
och deras maktbruk
Solen i väster -
trettiofemåriga
mannekängs fotsteg
Morgondaggdroppe -
bebisen sover
i sin mammas famn
--
Globalisering -
vattenöversvämningar
på toaletter
Ovädersmorgon
krigsförbrytelselag i
krigsherrarnas blick
Färglabyrinter -
utvalda politikers
sammanträdestal
Fina dikter
Följande dikter är bortsorterade från dikttävlingen "Månadens dikt" på Svenska Kulturnyheter, men klart värda att läsas.
Skickat: den 17 september 2016 18:38
Till: ann-helen.ranen @ svenskakulturnyheter.se
Labyrinten
Svagheten. Monotonin, förtvivlan
och människoliven
vandrar - hopknutna
genom jordens virvel.
Besvikelser. Apatin och motgångar
flyter
genom själens fördärv.
Styrkan. Aktiviteten, hoppet
och livets iver
känner igen
vägen ur denna labyrint.
--
Hoppet
I hela mitt liv
vissa livserfarenheter
ersätter varandra:
längtan – hopp
besvikelse – hopp
förödelse – hopp.
Jag lever.
Känslan av alla dessa
har dött
förutom en:
jag har kvar hoppet.
--
Benåda din tår
Benåda din tår
det tar väl en stund
inom vilken du möjligen
hinner upptäcka dess grund.
Någon stund låt den
på din kind som tecken vara.
Benåda din tår -
din mänsklighet försvara!
--
Till slut
Glömma, måste man.
Tvinga fram
rationella tankar!!!
Lida?! Sluta, måste man
men… hur…?
Det återkommer.
Ta bort tankar.
Förbannelse.
Ta bort känslor,
men…går inte.
Dö… förr eller senare
men… inte det samma
om i så fall renhjärtad
eller smutskastad.
--
Först var det ord…
ett rop efteråt,
ett svar därefter.
Sedan var det trötthet
försummandet efteråt,
en varning därefter.
Därefter var det virvel
förstörelsen efteråt,
en chans till därefter.
Här och nu:
hoppet om en
upprätt människa.
--
Inkräktarsjäl
I skymundan…
obesvarade frågor
tunga sinnen
närvarande längtan,
bekräftelse…
livets drivkraft.
I skymundan…
tvivelaktiga svar
betungande rädsla,
beroende ställning…
generell multiplikationstecken.
I skymundan…
logiska motsättningar
nakenhet
kontrollerad tankegång,
ett anständigt liv- i dagens ljus.
--
Man har krånglat…
Man har krånglat…
sökande kunskap,
för att utveckla.
Man har krånglat…
sökande tillfredsställelse,
för att resonera.
Man har krånglat…
sökande utmaningar,
för att bekräfta sig.
Man har krånglat…
sökande äventyr,
för att själv trassla in sig i det.
--
Lyckans spår
Aska. Sorg.
Brasa. Lycka.
Stormar av tankar
vansinniga drömmar
resten av den falska lyckan
en väv av oro
våren utan solglitter
splittrade hjärtan – människor.
--
Kärleken
I vårblommans knopp
i fågelns kvittrande
i första gryning,
kärlekens tecken.
I skymningens viskning
i ett bibehållet minne
i en gömd tår,
kärlekens tecken.
I huset öppet för alla
i ett vänligt leende
i barnets öga,
den rena kärleken.
--
En titellös högvisa
O, dagen när jag föddes
O, barndomen
O, ungdomen
O, min mogna ålder!!!
Har jag klarat av uppgiften?!
Med födseln – mitt uppdrags födelse,
order till handlande
på avbetalning.
Barndomen – handlandes inträde,
på föräldrarnas samvete.
Ungdomen – handlandes förvirring,
på samhällets samvete.
Min mogna ålder – handlandes upprättelse.
på mitt samvete.
Jag anstränger mig.
Hoppas – i god riktning.
--
Sverige, farmor
Begäran är kanske inte så stor
om jag vill kalla dig för farmor,
farmödrar är ändå bortkastade,
ty de närmaste är belastade…
Possessiviteten är kanske utan vikt
ifall man försummar dess plikt
att bevara sitt goda namn,
att de dina är i din famn.
Skickat: den 17 september 2016 18:38
Till: ann-helen.ranen @ svenskakulturnyheter.se
Labyrinten
Svagheten. Monotonin, förtvivlan
och människoliven
vandrar - hopknutna
genom jordens virvel.
Besvikelser. Apatin och motgångar
flyter
genom själens fördärv.
Styrkan. Aktiviteten, hoppet
och livets iver
känner igen
vägen ur denna labyrint.
--
Hoppet
I hela mitt liv
vissa livserfarenheter
ersätter varandra:
längtan – hopp
besvikelse – hopp
förödelse – hopp.
Jag lever.
Känslan av alla dessa
har dött
förutom en:
jag har kvar hoppet.
--
Benåda din tår
Benåda din tår
det tar väl en stund
inom vilken du möjligen
hinner upptäcka dess grund.
Någon stund låt den
på din kind som tecken vara.
Benåda din tår -
din mänsklighet försvara!
--
Till slut
Glömma, måste man.
Tvinga fram
rationella tankar!!!
Lida?! Sluta, måste man
men… hur…?
Det återkommer.
Ta bort tankar.
Förbannelse.
Ta bort känslor,
men…går inte.
Dö… förr eller senare
men… inte det samma
om i så fall renhjärtad
eller smutskastad.
--
Först var det ord…
ett rop efteråt,
ett svar därefter.
Sedan var det trötthet
försummandet efteråt,
en varning därefter.
Därefter var det virvel
förstörelsen efteråt,
en chans till därefter.
Här och nu:
hoppet om en
upprätt människa.
--
Inkräktarsjäl
I skymundan…
obesvarade frågor
tunga sinnen
närvarande längtan,
bekräftelse…
livets drivkraft.
I skymundan…
tvivelaktiga svar
betungande rädsla,
beroende ställning…
generell multiplikationstecken.
I skymundan…
logiska motsättningar
nakenhet
kontrollerad tankegång,
ett anständigt liv- i dagens ljus.
--
Man har krånglat…
Man har krånglat…
sökande kunskap,
för att utveckla.
Man har krånglat…
sökande tillfredsställelse,
för att resonera.
Man har krånglat…
sökande utmaningar,
för att bekräfta sig.
Man har krånglat…
sökande äventyr,
för att själv trassla in sig i det.
--
Lyckans spår
Aska. Sorg.
Brasa. Lycka.
Stormar av tankar
vansinniga drömmar
resten av den falska lyckan
en väv av oro
våren utan solglitter
splittrade hjärtan – människor.
--
Kärleken
I vårblommans knopp
i fågelns kvittrande
i första gryning,
kärlekens tecken.
I skymningens viskning
i ett bibehållet minne
i en gömd tår,
kärlekens tecken.
I huset öppet för alla
i ett vänligt leende
i barnets öga,
den rena kärleken.
--
En titellös högvisa
O, dagen när jag föddes
O, barndomen
O, ungdomen
O, min mogna ålder!!!
Har jag klarat av uppgiften?!
Med födseln – mitt uppdrags födelse,
order till handlande
på avbetalning.
Barndomen – handlandes inträde,
på föräldrarnas samvete.
Ungdomen – handlandes förvirring,
på samhällets samvete.
Min mogna ålder – handlandes upprättelse.
på mitt samvete.
Jag anstränger mig.
Hoppas – i god riktning.
--
Sverige, farmor
Begäran är kanske inte så stor
om jag vill kalla dig för farmor,
farmödrar är ändå bortkastade,
ty de närmaste är belastade…
Possessiviteten är kanske utan vikt
ifall man försummar dess plikt
att bevara sitt goda namn,
att de dina är i din famn.
Olja - ett definierat begrepp från både materiell och andlig ståndpunkt
Replik på Gudrun Schymans debattartikel "Vi vill se avspänning, inte krigshets" i Nya Wermlands-Tidningen, publicerad 2016-09-15 på http://nwt.se/asikter/debatt/2016/09/15/vi-vill-se-avspanning-inte
Skickad: den 17 september 2016
Till: Debattredaktör Henrik L Barvå och Emma Lindell, webbredaktör på nwt.se
Bortsorterat av Nya Wermlands-Tidningen.
P.g.a. att jag saknar resurser att se luckor i Gudrun Schymans sätt att uppfatta säkerhetspolitik och, dessutom, håller helt och hållet med henne, undviker jag att resonera över hennes tankegångssätt. Såja, jag prisar varje hennes ord. Men, för utmaningens och min övertygelsens skull vill jag utvidga debattområde och, om möjligt, bidra till att också utvidga perspektivet för det mänskliga tänkandet vad beträffar säkerhetspolitik. Här nedan får ni läsa och debattera det jag skrivit:
Olja - ett definierat begrepp från både materiell och andlig ståndpunkt
Definitivt vet jag vad jag snackar om. Oljan är guld - ur en materiell synvinkel. Oljan är intresse - från ett andligt perspektiv. Konklusion - oljan lever. En sådan slutsats, alltså, framhäver en tanke om att intresse inte är ett materialistiskt begrepp. Snarare orsak till det materiellas existens. Men begreppen som underskott och överskott som dess (intressets) verkan associerar till det materiella. Här (bl.a.) har stormaktsländer, som den ena parten, problem. De vill ha överskott på olja för att bekräfta sin högfärdighets position. Å andra sidan har "tredje världen", den andra parten, ett ännu större problem. Den har olja i sin värld. I denna värld lever människor. Deras värld befinner sig i deras land. De vill bestämma över det som är deras egendom och, dessutom, har de tröttnat på att konstant jagas av högfärdsdjävulen. Alltså, två parter har var sitt problem. Oljan lever dem emellan. Oljan som har de båda delarna: en levande varelse skall ha: den kroppsliga - som rinner och den andliga - som ställer till det.
När två parter har problem är det inga allmänna problem. Men när de vill lösa det, problemlösningen blir mål för dem båda. Detta mål (i ovannämnda fall) gynnar endast en part. Följaktligen dyker det upp en konflikt mellan dem. Då får även allmänheten problem. Det gläder ingen.
Om man förstår detta som journalist så slutar man hetsa upp situationen. Hets mot ett visst folkgrupp, dess religion, går inte i hand med demokrati, dvs. allmänt välbefinnande. Dessvärre, att tro att man kan knäcka någons identitet, rättare sagt - en stor folkgrupps identitet, är ren utopi. Oberoende av vad man än trodde på från början, får man skylla sig själv. Sak samma - får man skylla sig själv, ty alternativen fanns då såsom de finns nu. Eftersom vi lever i nutiden, måste vi ta chansen och överväga dem (alternativen som finns till förfogande nu). Hets är inte alternativ som gynnar någon eller något.
Ett sofistikerat sätt att föra fram konversation angående företeelser som är högt utvecklade och komplicerade (ISIS, NAZISTISKA ORGANISATIONER, m.m.) kan bli ett förträffligt alternativ. Mitt budskap är: skaffa en ytterligt sofistikerad mätapparatur. Glöm inte att alla svenska medborgare är frivilligt här. Det ger mig rätt att föra fram en tanke om att vi alla tycker om detta land. Det man tycker om är man rädd om. Sveriges gränser är våra gränser. Sveriges välmående är vårt välmående. En gumma på 60 år som jag kan inte bli en beundransvärd soldat, fysiskt betraktat. Men andligt sett kan den bli en sköldmö för fienden. Sveriges lagar eftersträvar rättvisa. Bravo för dem. För lagarna. Vi behöver inte influeras för mycket av andras problem. Om de andra vill få hjälp från Sverige att lösa dem, innesluter det inte att de (problemdrabbade) dikterar sätten att hjälpa på. Sverige kanske vet bättre. Om de problemdrabbade kunde (läs: ville) förstå vad det var frågan om, skulle de klara av att lösa sina problem på egen hand. I annat fall behöver de färska idéer från potentiella medhjälpare.
P.S. Problem i Sverige är konstgjorda. Vi i Sverige, med vår representativ demokrati och skarpsynthet, kan hitta sätt på naturlig metod att blåsa luft i lungorna på några få bland oss som för stunden inte själva kan andas. Jag rekommenderar tålamod för upprättshållningens skull.
Varma hälsningar från en kvinnlig-muslimsk-beslöjad-invandrar-svensk, obehörig utilitarist.
Ajsa Cisija
Skickad: den 17 september 2016
Till: Debattredaktör Henrik L Barvå och Emma Lindell, webbredaktör på nwt.se
Bortsorterat av Nya Wermlands-Tidningen.
P.g.a. att jag saknar resurser att se luckor i Gudrun Schymans sätt att uppfatta säkerhetspolitik och, dessutom, håller helt och hållet med henne, undviker jag att resonera över hennes tankegångssätt. Såja, jag prisar varje hennes ord. Men, för utmaningens och min övertygelsens skull vill jag utvidga debattområde och, om möjligt, bidra till att också utvidga perspektivet för det mänskliga tänkandet vad beträffar säkerhetspolitik. Här nedan får ni läsa och debattera det jag skrivit:
Olja - ett definierat begrepp från både materiell och andlig ståndpunkt
Definitivt vet jag vad jag snackar om. Oljan är guld - ur en materiell synvinkel. Oljan är intresse - från ett andligt perspektiv. Konklusion - oljan lever. En sådan slutsats, alltså, framhäver en tanke om att intresse inte är ett materialistiskt begrepp. Snarare orsak till det materiellas existens. Men begreppen som underskott och överskott som dess (intressets) verkan associerar till det materiella. Här (bl.a.) har stormaktsländer, som den ena parten, problem. De vill ha överskott på olja för att bekräfta sin högfärdighets position. Å andra sidan har "tredje världen", den andra parten, ett ännu större problem. Den har olja i sin värld. I denna värld lever människor. Deras värld befinner sig i deras land. De vill bestämma över det som är deras egendom och, dessutom, har de tröttnat på att konstant jagas av högfärdsdjävulen. Alltså, två parter har var sitt problem. Oljan lever dem emellan. Oljan som har de båda delarna: en levande varelse skall ha: den kroppsliga - som rinner och den andliga - som ställer till det.
När två parter har problem är det inga allmänna problem. Men när de vill lösa det, problemlösningen blir mål för dem båda. Detta mål (i ovannämnda fall) gynnar endast en part. Följaktligen dyker det upp en konflikt mellan dem. Då får även allmänheten problem. Det gläder ingen.
Om man förstår detta som journalist så slutar man hetsa upp situationen. Hets mot ett visst folkgrupp, dess religion, går inte i hand med demokrati, dvs. allmänt välbefinnande. Dessvärre, att tro att man kan knäcka någons identitet, rättare sagt - en stor folkgrupps identitet, är ren utopi. Oberoende av vad man än trodde på från början, får man skylla sig själv. Sak samma - får man skylla sig själv, ty alternativen fanns då såsom de finns nu. Eftersom vi lever i nutiden, måste vi ta chansen och överväga dem (alternativen som finns till förfogande nu). Hets är inte alternativ som gynnar någon eller något.
Ett sofistikerat sätt att föra fram konversation angående företeelser som är högt utvecklade och komplicerade (ISIS, NAZISTISKA ORGANISATIONER, m.m.) kan bli ett förträffligt alternativ. Mitt budskap är: skaffa en ytterligt sofistikerad mätapparatur. Glöm inte att alla svenska medborgare är frivilligt här. Det ger mig rätt att föra fram en tanke om att vi alla tycker om detta land. Det man tycker om är man rädd om. Sveriges gränser är våra gränser. Sveriges välmående är vårt välmående. En gumma på 60 år som jag kan inte bli en beundransvärd soldat, fysiskt betraktat. Men andligt sett kan den bli en sköldmö för fienden. Sveriges lagar eftersträvar rättvisa. Bravo för dem. För lagarna. Vi behöver inte influeras för mycket av andras problem. Om de andra vill få hjälp från Sverige att lösa dem, innesluter det inte att de (problemdrabbade) dikterar sätten att hjälpa på. Sverige kanske vet bättre. Om de problemdrabbade kunde (läs: ville) förstå vad det var frågan om, skulle de klara av att lösa sina problem på egen hand. I annat fall behöver de färska idéer från potentiella medhjälpare.
P.S. Problem i Sverige är konstgjorda. Vi i Sverige, med vår representativ demokrati och skarpsynthet, kan hitta sätt på naturlig metod att blåsa luft i lungorna på några få bland oss som för stunden inte själva kan andas. Jag rekommenderar tålamod för upprättshållningens skull.
Varma hälsningar från en kvinnlig-muslimsk-beslöjad-invandrar-svensk, obehörig utilitarist.
Ajsa Cisija
Folkmord i Bosnien-Hercegovina
Angående utrymmet i medierna som folkmordsförnekarna fick
Skickat: den 30 januari 2014 18:49
Till: debatt@gp.se
Bortsorterat av GP!
Vilka är de?!
Vilka är de som drar skam över Sverige?! Vilka är de som vill kasta skuggan på Sveriges idealer - de genomtänkta moraliska mål för handlande?! Vilka är de som ändrar Sveriges utrikespolitik och dess målinriktning - handla korrekt, dvs. sanningsenligt?!
Vilka är ni som lägger salt på mina, på våra, Bosniakernas sår som blöder sedan tjugo och många plus år tillbaka i tiden?! Må ni skämmas! Må ni erfara det vi erfarit, för upprätthållningens skull. Men bara ni. Inte Sveriges folk som bevisat sin humanistiska livsinställning.
Snälla ni, Gud förbanne er, vad mer som faktabevisning saknar ni för att bordlägga meningsfulla vetenskapliga arbeten med tema : Utrotning i Bosnien?! Kanske ordet
"pogrom" vill inte få lite mer kött på benen i Bonniers lexikon: det betecknar bara ett enda folks grupplidande och det är kanske ett måste att det förblir så!?
Är det kanske antalet döda, våldtagna, slagna och svårt psykade män och kvinnor som inte är övertygande?! Att nämna barn och gamlingar vill jag inte. Få vila i fred om ingen annan då de.
Ni vill, alltså, ha en ny slakteriarena för att uppnå lyckotillståndet, ty ni uppmanar odjuret att fullgöra det det påbörjat och kommit framåt med jättelångt. Ni uppmuntrar det att utrota urfolket (Bosniakier) i Bosnien-Hercegovina. Ni vet ju att det också är gott om bosniska män som blivit tvingade att äta avföring, dricka urin, titta på när odjuret våldtar, misshandlar och sedan dödar deras fruar och döttrar för att själva bli dödade efteråt. Gissa varför efteråt och inte en stund före!
Ni vet ju att det också funnits till män som blivit tvingade att slå och våldta sina medboende i celler på koncentrationsläger.
Ni vet ingenting om fasansfulla tvångshandlingar som dödar ens själ! Inte heller vet ni något om saker Bosniaker tiger om, saker man aldrig sagt ett ord om till omvärlden - därför att det bara är omöjligt att tala om, om man över huvud taget i fortsättningen skall klara av att inte i resten av sitt liv gå runt om i sin omgivning och skrika ut all ångest - oavbrutet : med hög och skräckinjagande röst så att blodet i ådrorna på åhörarna omvandlas till is, av rädsla. Och vi tiger om det för att inte förolämpa er.
Men ändå är jag stolt som människa. Vet ni varför?! Därför att jag är stark och ni är fega.
Folkmord är inte marknadsföring. Folkmord är ondskans ansikte. Jag hoppas bara att det svenska folket fortsätter försvara det det kämpat för i sin långa historia - rättvisan.
Ni vet ingeting om sorg, så må ni erfara den för att kunna urskilja mellan rätt och fel, offerlamm och krigsförbrytare.
Vad vet ni om, exempelvis, Psykos Nordost?! Vad vet ni om ångestattacker?! Må ni få dem för att smaka på förnedring - denna erfarenhet skapar lite empati för dem som är utsatta till förnedring även idag, i sina massgravar.
Jag utmanar er till en dialog inför massmedia.
Ajsa Cisija, kvinna - flykting från Bosnien, 57år
P.S. Fråga läkare, kuratorer, psykologer, psykiatrier, kirurger eller helst låt dem göra sådana vetenskapliga arbeten här i Sverige, i stället.
Skickat: den 30 januari 2014 18:49
Till: debatt@gp.se
Bortsorterat av GP!
Vilka är de?!
Vilka är de som drar skam över Sverige?! Vilka är de som vill kasta skuggan på Sveriges idealer - de genomtänkta moraliska mål för handlande?! Vilka är de som ändrar Sveriges utrikespolitik och dess målinriktning - handla korrekt, dvs. sanningsenligt?!
Vilka är ni som lägger salt på mina, på våra, Bosniakernas sår som blöder sedan tjugo och många plus år tillbaka i tiden?! Må ni skämmas! Må ni erfara det vi erfarit, för upprätthållningens skull. Men bara ni. Inte Sveriges folk som bevisat sin humanistiska livsinställning.
Snälla ni, Gud förbanne er, vad mer som faktabevisning saknar ni för att bordlägga meningsfulla vetenskapliga arbeten med tema : Utrotning i Bosnien?! Kanske ordet
"pogrom" vill inte få lite mer kött på benen i Bonniers lexikon: det betecknar bara ett enda folks grupplidande och det är kanske ett måste att det förblir så!?
Är det kanske antalet döda, våldtagna, slagna och svårt psykade män och kvinnor som inte är övertygande?! Att nämna barn och gamlingar vill jag inte. Få vila i fred om ingen annan då de.
Ni vill, alltså, ha en ny slakteriarena för att uppnå lyckotillståndet, ty ni uppmanar odjuret att fullgöra det det påbörjat och kommit framåt med jättelångt. Ni uppmuntrar det att utrota urfolket (Bosniakier) i Bosnien-Hercegovina. Ni vet ju att det också är gott om bosniska män som blivit tvingade att äta avföring, dricka urin, titta på när odjuret våldtar, misshandlar och sedan dödar deras fruar och döttrar för att själva bli dödade efteråt. Gissa varför efteråt och inte en stund före!
Ni vet ju att det också funnits till män som blivit tvingade att slå och våldta sina medboende i celler på koncentrationsläger.
Ni vet ingenting om fasansfulla tvångshandlingar som dödar ens själ! Inte heller vet ni något om saker Bosniaker tiger om, saker man aldrig sagt ett ord om till omvärlden - därför att det bara är omöjligt att tala om, om man över huvud taget i fortsättningen skall klara av att inte i resten av sitt liv gå runt om i sin omgivning och skrika ut all ångest - oavbrutet : med hög och skräckinjagande röst så att blodet i ådrorna på åhörarna omvandlas till is, av rädsla. Och vi tiger om det för att inte förolämpa er.
Men ändå är jag stolt som människa. Vet ni varför?! Därför att jag är stark och ni är fega.
Folkmord är inte marknadsföring. Folkmord är ondskans ansikte. Jag hoppas bara att det svenska folket fortsätter försvara det det kämpat för i sin långa historia - rättvisan.
Ni vet ingeting om sorg, så må ni erfara den för att kunna urskilja mellan rätt och fel, offerlamm och krigsförbrytare.
Vad vet ni om, exempelvis, Psykos Nordost?! Vad vet ni om ångestattacker?! Må ni få dem för att smaka på förnedring - denna erfarenhet skapar lite empati för dem som är utsatta till förnedring även idag, i sina massgravar.
Jag utmanar er till en dialog inför massmedia.
Ajsa Cisija, kvinna - flykting från Bosnien, 57år
P.S. Fråga läkare, kuratorer, psykologer, psykiatrier, kirurger eller helst låt dem göra sådana vetenskapliga arbeten här i Sverige, i stället.
söndag 18 september 2016
Så gärna vill jag…
...berömma naturens skönhet,
eller vetenskapens popularitet,
men allting är redan omsjunget
förutom nåt som verkar vara tvunget.
Liksom, man kämpar mot rasism
fast detta är också en schism,
ty man skyller på unga män
vilket gör mig mycket ledsen.
Har någon undrat över orsaker
för sådana rasist-nazistiska smaker?!
Man skyller på dem jag gillar
men några andras hat mig förbryllar.
Mina pilar mot de lite-mycket äldre
vilkas smak för samhällshälsa varit sämre,
mot de som glömt förklara freden,
såsom att kärleken är ursprungliga seden.
Hur skall den unge veta det
att varma händer har en poet,
hur skall den unge kärleken hylla?!
I stället för den fick han förbrylla.
eller vetenskapens popularitet,
men allting är redan omsjunget
förutom nåt som verkar vara tvunget.
Liksom, man kämpar mot rasism
fast detta är också en schism,
ty man skyller på unga män
vilket gör mig mycket ledsen.
Har någon undrat över orsaker
för sådana rasist-nazistiska smaker?!
Man skyller på dem jag gillar
men några andras hat mig förbryllar.
Mina pilar mot de lite-mycket äldre
vilkas smak för samhällshälsa varit sämre,
mot de som glömt förklara freden,
såsom att kärleken är ursprungliga seden.
Hur skall den unge veta det
att varma händer har en poet,
hur skall den unge kärleken hylla?!
I stället för den fick han förbrylla.
Känner du igen?
Känner du igen mig?
Du – för dig berättar jag,
just för dig som läser detta,
känner du igen mig?
Du vars hjärta liknar mitt,
det vet jag väl:
både jag och du känslor har,
de gör oss illa ibland.
Vi gråter när det är dags att gråta
och känner till olika klanger.
Vi läser dikter
och sörjer diktarens oförmåga…
att göra sig glad,
inte heller dig kan det ge lycka.
De tunga klangerna säger detta
du redan vet och känner.
Du själv är diktare…
Känner du igen dem?
De som räknar upp pengar
och glömmer bort små saker
såsom att urskilja olika klanger,
…jag tycker synd om dem.
För dig berättar jag,
vi är ju så lika.
Tyst. Livet går vidare,
ändå leder sanningen.
För oss berättar jag,
vi har drömt den sanna drömmen.
Tyst. Ge mig din förlåtelse och fortsätt din väg,
ty jag är ingen diktare.
Du – för dig berättar jag,
just för dig som läser detta,
känner du igen mig?
Du vars hjärta liknar mitt,
det vet jag väl:
både jag och du känslor har,
de gör oss illa ibland.
Vi gråter när det är dags att gråta
och känner till olika klanger.
Vi läser dikter
och sörjer diktarens oförmåga…
att göra sig glad,
inte heller dig kan det ge lycka.
De tunga klangerna säger detta
du redan vet och känner.
Du själv är diktare…
Känner du igen dem?
De som räknar upp pengar
och glömmer bort små saker
såsom att urskilja olika klanger,
…jag tycker synd om dem.
För dig berättar jag,
vi är ju så lika.
Tyst. Livet går vidare,
ändå leder sanningen.
För oss berättar jag,
vi har drömt den sanna drömmen.
Tyst. Ge mig din förlåtelse och fortsätt din väg,
ty jag är ingen diktare.
Man skall veta
Lyckan kan man inte nå
den kan man bara få.
Lyckan kan man inte förutse
den kan bara ske.
Lyckan är att längta efter
om du följer de flesta poeter.
Min teori – den hittar du på nära håll
fast på ett villkor – granska innehåll!!!
Lyckan - att ibland orka pladdra
inte att genom livet fladdra.
Lyckan – en tung livserfarenhet
som inträdeskort för evighet.
den kan man bara få.
Lyckan kan man inte förutse
den kan bara ske.
Lyckan är att längta efter
om du följer de flesta poeter.
Min teori – den hittar du på nära håll
fast på ett villkor – granska innehåll!!!
Lyckan - att ibland orka pladdra
inte att genom livet fladdra.
Lyckan – en tung livserfarenhet
som inträdeskort för evighet.
Du kallar mig inte, Bosnien!
Jag har väntat länge på
att höra dig ropa på mig;
jag har längtat mycket
att bara kunna träffa dig.
Åren går,
om din krossade kropp
drömmer jag ofta;
även långt borta,
känner jag din själ dofta.
Bosnien, du kallar mig inte,
varför – det vet jag väl,
dina sår gör dig ont,
vilket gjort dig lite stel.
Och jag också, jag med,
jag är inte den samma;
jag tackar Gud som räddat mig
och ser min själ ett annat land krama.
Du kallar mig inte, min mor,
tillfälligt tar hand om mig - min farmor.
Är det konstigt eller skönt,
att tycka om er båda gör det inte ont?!
att höra dig ropa på mig;
jag har längtat mycket
att bara kunna träffa dig.
Åren går,
om din krossade kropp
drömmer jag ofta;
även långt borta,
känner jag din själ dofta.
Bosnien, du kallar mig inte,
varför – det vet jag väl,
dina sår gör dig ont,
vilket gjort dig lite stel.
Och jag också, jag med,
jag är inte den samma;
jag tackar Gud som räddat mig
och ser min själ ett annat land krama.
Du kallar mig inte, min mor,
tillfälligt tar hand om mig - min farmor.
Är det konstigt eller skönt,
att tycka om er båda gör det inte ont?!
Politikern
Jag lyssnade på en politikers tal
beträffande livets ideal,
denna bjöd på sin ideologi
som jag tror är rena utopi,
därmed lät politikern arg,
påminde mig om en hungrig varg,
och mycket feministisk blev hon,
det sa mig min intuition.
Denna hade talat om kvinnoförtryck
och mot mig riktade sin blick.
Det var ju slöjoförtryck
att just på mitt huvud fästa sin blick.
Är det slöjan som förtrycker folk?!
Låt mig vara min egen tolk!
Jag trivs väl så här,
oroa dig inte stående där.
I stället kom ett steg närmare
då blir dina uppfattningar klarare.
Friheten finner sin väg till oss
den är inte identisk med släppa loss.
… Det var ganska sent,
när på tal kom departement
liksom, där vill man vara dirigent,
men politikern saknar goda argument.
Då väcktes mitt behov att försvara
denna tjänstemannaskara,
ty det har varit min ideal
att försvara de utsatta för anfall.
beträffande livets ideal,
denna bjöd på sin ideologi
som jag tror är rena utopi,
därmed lät politikern arg,
påminde mig om en hungrig varg,
och mycket feministisk blev hon,
det sa mig min intuition.
Denna hade talat om kvinnoförtryck
och mot mig riktade sin blick.
Det var ju slöjoförtryck
att just på mitt huvud fästa sin blick.
Är det slöjan som förtrycker folk?!
Låt mig vara min egen tolk!
Jag trivs väl så här,
oroa dig inte stående där.
I stället kom ett steg närmare
då blir dina uppfattningar klarare.
Friheten finner sin väg till oss
den är inte identisk med släppa loss.
… Det var ganska sent,
när på tal kom departement
liksom, där vill man vara dirigent,
men politikern saknar goda argument.
Då väcktes mitt behov att försvara
denna tjänstemannaskara,
ty det har varit min ideal
att försvara de utsatta för anfall.
En nödlögn
En man vill gärna viska
om hur alla blir friska,
och han har en bevisad tes,
ty det inte finns någon antites.
Men vi alla utgör en syntes,
av att tala om detta blev denne hes
och därför vill han viska nu,
eftersom han inte lärt sig ljuga ännu.
Ändå om en sak vill han kvida
som får honom att lida,
om detta att ljuga i nöd,
ty ingen vill ge honom stöd.
Även har han ett verkligt bevis
på hela världens kris,
men för tillfället skall han ljuga i nöd
bara att få lite stöd.
(P:S. Det här är en klagovisa som syftar på att tråka ut läsaren för att minska allvaret av undertonen genom att verka barnsligt enkel med för mycket rim. Nyfiken på att veta vad man gnäller över?!)
om hur alla blir friska,
och han har en bevisad tes,
ty det inte finns någon antites.
Men vi alla utgör en syntes,
av att tala om detta blev denne hes
och därför vill han viska nu,
eftersom han inte lärt sig ljuga ännu.
Ändå om en sak vill han kvida
som får honom att lida,
om detta att ljuga i nöd,
ty ingen vill ge honom stöd.
Även har han ett verkligt bevis
på hela världens kris,
men för tillfället skall han ljuga i nöd
bara att få lite stöd.
(P:S. Det här är en klagovisa som syftar på att tråka ut läsaren för att minska allvaret av undertonen genom att verka barnsligt enkel med för mycket rim. Nyfiken på att veta vad man gnäller över?!)
Slyngeln – kallade man honom
Att återkalla livet i en död kropp
kunde han visst göra,
en liten hand, kärleksfullt,
kunde den doktorn förstora.
Att putsa dricksglas
så att speglas in,
avslöja spegelns lögn
och även lyssna mandolin.
Att bota de spetälska
kunde han också
och lida mycket likaså,
han är bland oss förvisso.
Men man ville inte
och ännu inte vill
uppfatta honom rätt;
folkets läkare, han förblir.
Skyll inte på honom
om många sjuka blir kvar,
han försöker bara övertyga oss
om att han Gud fruktar.
Slyngeln,
kallade man honom
idag kanske – en dåre
han, en bland doktorer
sjunger idag – la more.
kunde han visst göra,
en liten hand, kärleksfullt,
kunde den doktorn förstora.
Att putsa dricksglas
så att speglas in,
avslöja spegelns lögn
och även lyssna mandolin.
Att bota de spetälska
kunde han också
och lida mycket likaså,
han är bland oss förvisso.
Men man ville inte
och ännu inte vill
uppfatta honom rätt;
folkets läkare, han förblir.
Skyll inte på honom
om många sjuka blir kvar,
han försöker bara övertyga oss
om att han Gud fruktar.
Slyngeln,
kallade man honom
idag kanske – en dåre
han, en bland doktorer
sjunger idag – la more.
En bedrövad flicka
Genom skogen kliver en klipsk flicka,
tankfull och ensam, kanske lite tapper;
nyfiken på att hitta en nyckel.
Man kan hitta den - står det på ett papper.
Ett avlägset land döljer nyckeln,
la more mia… sjunger man dikt;
ett gammalt brev måste man öppna,
att hitta nyckeln flickans är plikt.
I en dammig lår ett inlåst brev,
i brevet en hänvisning
till ett annat fjärran land
där det finns gåtans lösning.
Ett otroligt tålamod måste flickan ha,
snyggt och prydligt måste det göras;
jag är så liten, tänker flickan,
en röst viskar: av de stora allt förstöras.
tankfull och ensam, kanske lite tapper;
nyfiken på att hitta en nyckel.
Man kan hitta den - står det på ett papper.
Ett avlägset land döljer nyckeln,
la more mia… sjunger man dikt;
ett gammalt brev måste man öppna,
att hitta nyckeln flickans är plikt.
I en dammig lår ett inlåst brev,
i brevet en hänvisning
till ett annat fjärran land
där det finns gåtans lösning.
Ett otroligt tålamod måste flickan ha,
snyggt och prydligt måste det göras;
jag är så liten, tänker flickan,
en röst viskar: av de stora allt förstöras.
Det knackar…
på dörren till människan
sökande förändringar
som vanligt.
Det knackar…
krävande allmän ideal.
Beordrar tillbakablick
för upprätthållningens skull.
Ser man på?!
Det är dags
att ta sig i kragen
innan målets saknad
dyker upp
och slår hårt,
innan inspirationen tar slut,
chanser försvinner
och döden skördar våra liv.
Det finns plats.
Det finns mening.
Finns utrymme
för alla.
Det är bara att se
utan ovilja
att livet är att ifrågasätta sig.
sökande förändringar
som vanligt.
Det knackar…
krävande allmän ideal.
Beordrar tillbakablick
för upprätthållningens skull.
Ser man på?!
Det är dags
att ta sig i kragen
innan målets saknad
dyker upp
och slår hårt,
innan inspirationen tar slut,
chanser försvinner
och döden skördar våra liv.
Det finns plats.
Det finns mening.
Finns utrymme
för alla.
Det är bara att se
utan ovilja
att livet är att ifrågasätta sig.
Hur blir det denna stund?!
Hur blir det denna stund
när all rikedom stannar i en själ,
undra om det gör ont
att bara säga farväl?!
Hur blir det denna stund
när själen lämnar ens kropp,
undra om pengarna gäller
som något som ger hopp?!
Hur blir det denna stund
när allting sätts på sin plats,
skall man uppfatta då
att lyckan gäller själens glans?!
Hur blir det denna stund
som vår Nietzsche inte nämnt,
blir det att förneka Gud,
eller sanningen uppfatta för sent?!
Vad hände med Darwin till slut
och vad med alla de kloka män,
kunde de vinna över döden,
tänk över detta min lilla vän!?
Hur blir det denna stund
när ett liv vilar i en själ,
får man säga ingen lärde mig,
blir det egentligen ett sakskäl?!
när all rikedom stannar i en själ,
undra om det gör ont
att bara säga farväl?!
Hur blir det denna stund
när själen lämnar ens kropp,
undra om pengarna gäller
som något som ger hopp?!
Hur blir det denna stund
när allting sätts på sin plats,
skall man uppfatta då
att lyckan gäller själens glans?!
Hur blir det denna stund
som vår Nietzsche inte nämnt,
blir det att förneka Gud,
eller sanningen uppfatta för sent?!
Vad hände med Darwin till slut
och vad med alla de kloka män,
kunde de vinna över döden,
tänk över detta min lilla vän!?
Hur blir det denna stund
när ett liv vilar i en själ,
får man säga ingen lärde mig,
blir det egentligen ett sakskäl?!
lördag 17 september 2016
Det ondas nödvändighet
När balansen blir rubbad, är det det onda som man måste kämpa emot. Teorin orsak - verkan kristalliseras då. Orsaken kan definieras med "rubbad balans", medan verkan liknas vid det onda som uppkommit. Både det goda ock det onda behövs, de själva är "aktörer i spelet", p g a att vi människor är otillräckliga genom att bara finnas till. Vi har ju också fått en uppgift att göra på jorden - att frambringa rörelse (läs:försäkra existens av aktivitet, handling). Utan handling viljan som begrepp är något obefintligt. Utan vilja däremot inga intellektuella perspektiv finns för oss människor. Utan perspektiv förlorar begreppet "mening"sin natur. Utan natur inga alls varelser. Utan varelser ingen skapelse, utan skapelse ingen skapare. Den ända ståndpunkt som återstår är: SKAPARE, GUD finns; ty vi alla har erfarit det att när naturbalansen är rubbad blir det naturkatastrofer. Vem orsakar dem?! Människan! Inte bara det: när vi levande varelser förlorar balansen,faller vi, blir sjuka antingen fysiskt eller psykiskt. Vi har också erfarit det att det onda inte är tinget i sig utan det är ett resultat av val som levande varelser har gjort. Det belyser ett faktum att alla levande varelser kan både ha ont och göra ont. Alltså, att bli valda och kunna välja innesluter att alla levande varelser( inte organismer) har en vilja. Den kan bli detet (hos djur och människor), jaget (hos människor) och överjaget (hos människor). Det är också rimligt att framföra en tanke om att människan förstår medan djuret inte förstår. Det är intellektet som gör människan speciell. Ett djur ser med sina ögon och hör med sina öron. Människan ser med bägge två ögon och intellekt, medan hon hör med både öron och intellekt. Ett sådant sätt att se och höra ger människan möjlighet att reflektera. Hur vi reflekterar över saker och ting är det som definierar vårt beteende. Därför är ansvaret för syn, hörsel och förstånd som Guds gåva en stor börda människan bär på. Det är bara människan som fått en FRI vilja att välja med. Människan är antingen den bästa eller den värsta av alla varelser därför att hon väljer sig själv och bestämmer över sig själv. Det vill jag kalla "tinget i sig " En fri vilja på gott och ont.
Det goda är äldre än det onda. Det goda är äldre en djävulen. Den blev till en djävul först när han blev olydig mot sin Herre. Högmodet har varit orsak till det onda. Gud upplyste oss om det, varnade oss för detta frestelse, via Adam och Eva. Om Gud ville så skulle inte det onda funnits till. Vår Herre är Vishet och Visshet. Om Han inte skapat det onda, inte heller meningen med livet skulle finnas. Meningen med livet är att välja rätt: Känna igen det onda, förstå hur det hela förhåller sig och bekämpa det. Det är en livslång process som får människan att lära sig saker som t.ex. att allt som är ont gör någon ont.
Dåliga människor återkallar minnet av de goda människorna. Insyn i ondskans många ansikten upphöjer det goda till den högsta nivå som man kan uppnå. Ondska och godhet är, bildligt talat, två skål på vågen. Den som väger tyngre än den andra återspeglar antingen förlust eller vinst ... i slutändan olycka eller lycka.
Det goda är äldre än det onda. Det goda är äldre en djävulen. Den blev till en djävul först när han blev olydig mot sin Herre. Högmodet har varit orsak till det onda. Gud upplyste oss om det, varnade oss för detta frestelse, via Adam och Eva. Om Gud ville så skulle inte det onda funnits till. Vår Herre är Vishet och Visshet. Om Han inte skapat det onda, inte heller meningen med livet skulle finnas. Meningen med livet är att välja rätt: Känna igen det onda, förstå hur det hela förhåller sig och bekämpa det. Det är en livslång process som får människan att lära sig saker som t.ex. att allt som är ont gör någon ont.
Dåliga människor återkallar minnet av de goda människorna. Insyn i ondskans många ansikten upphöjer det goda till den högsta nivå som man kan uppnå. Ondska och godhet är, bildligt talat, två skål på vågen. Den som väger tyngre än den andra återspeglar antingen förlust eller vinst ... i slutändan olycka eller lycka.
söndag 5 juni 2016
Kalifatet är inte inrättat
Selam kalif! (hälsning)
Du är förd bakom ljuset. Jag skall inte undersöka ditt hälsotillstånd nu; jag respekterar din tro, eftersom jag själv tycker om Gud mer än allt annat även om det oändligt mycket varit multiplicerat, i matematiska termer uttryckt. Jag är stolt över att vara muslim. Men, du är inte den du gör dig till. Han är inte du - du är inte Isa (Jesus). Vakna upp! Hans anhängare - vakna upp!!!
Här nedan är bestående bevis på att mitt påstående är hållbart:
1. Det år inte Jesustilen att göra någon illa. Först och främst gör du illa dig själv. Sedan, smaken av döda kroppar är väldigt bitter. Sedandärefter, ansvaret inför Gud för dina efterföljare?!
Alla väntar på Jesus. Men vi kan inte påskynda hans ankomst, trots allt. Det händer när det blir dags;
2. Jesus vapen blir ord. Han föddes talande.
3. Han skall förena, inte splittra jordens troende människogrupper. Du gör tvärtom.
4. Han skall besegra, du är dömd att förlora. Dina resurser uttöms redan nu.
5. Du är inte hemlighetsfull, trots att du eftersträvar detta. Men han, utifrån alla satser kring hans existens att döma, blir det.
6. Det är några bitar till som måste falla på sin plats inne i mosaiken för att han kan framträda.
7. Du framkallar rädsla bland människor, istället för kärlek som han åberopar.
När villkor till att kärleken kan röra sig fritt bland världens befolkning blir uppfyllda, hör han av sig.
Gud vet bäst!!! Jag ber Honom vägleda mänskligheten från den mörka korridoren ut i dagens ljus. Jag tror att detta elände vi har nu är en kritisk punkt.
P.S. Jubbla inte ni världen runt som bäddat till ISIS uppkomst!!! Mosaikens utseendesiluett
kan synas redan nu.
Du är förd bakom ljuset. Jag skall inte undersöka ditt hälsotillstånd nu; jag respekterar din tro, eftersom jag själv tycker om Gud mer än allt annat även om det oändligt mycket varit multiplicerat, i matematiska termer uttryckt. Jag är stolt över att vara muslim. Men, du är inte den du gör dig till. Han är inte du - du är inte Isa (Jesus). Vakna upp! Hans anhängare - vakna upp!!!
Här nedan är bestående bevis på att mitt påstående är hållbart:
1. Det år inte Jesustilen att göra någon illa. Först och främst gör du illa dig själv. Sedan, smaken av döda kroppar är väldigt bitter. Sedandärefter, ansvaret inför Gud för dina efterföljare?!
Alla väntar på Jesus. Men vi kan inte påskynda hans ankomst, trots allt. Det händer när det blir dags;
2. Jesus vapen blir ord. Han föddes talande.
3. Han skall förena, inte splittra jordens troende människogrupper. Du gör tvärtom.
4. Han skall besegra, du är dömd att förlora. Dina resurser uttöms redan nu.
5. Du är inte hemlighetsfull, trots att du eftersträvar detta. Men han, utifrån alla satser kring hans existens att döma, blir det.
6. Det är några bitar till som måste falla på sin plats inne i mosaiken för att han kan framträda.
7. Du framkallar rädsla bland människor, istället för kärlek som han åberopar.
När villkor till att kärleken kan röra sig fritt bland världens befolkning blir uppfyllda, hör han av sig.
Gud vet bäst!!! Jag ber Honom vägleda mänskligheten från den mörka korridoren ut i dagens ljus. Jag tror att detta elände vi har nu är en kritisk punkt.
P.S. Jubbla inte ni världen runt som bäddat till ISIS uppkomst!!! Mosaikens utseendesiluett
kan synas redan nu.
torsdag 26 maj 2016
Månad maj har en rolig sång
Maj har en sång
vacker, livlig och lång:
”jorden har inga spetsar
allting här bara kretsar”.
Fåglar kvittrar, blommor blommar,
alla dansar långa timmar,
gräset med i sällskap,
nyckelpigan vår kunskap.
Kom alla i en cirkel
vi ska hitta livets nyckel,
kom, kom i god tid
att bestämma vår framtid.
Löven viskar, fiskar simmar
alla dansar långa timmar,
en fjäril med i sällskap
fördelad är vetenskap…
Avrunda den i sin svett
inget kommer att gå snett
livet går runt omkring
folket dansar i en ring,
Strimma går i sin krets
ställa mål på dess spets
tiden är i förlopp
falska ljuset i omlopp.
Fåglar kvittrar, blommor blommar,
alla dansar långa timmar,
gräset med i sällskap,
nyckelpigan vår kunskap.
vacker, livlig och lång:
”jorden har inga spetsar
allting här bara kretsar”.
Fåglar kvittrar, blommor blommar,
alla dansar långa timmar,
gräset med i sällskap,
nyckelpigan vår kunskap.
Kom alla i en cirkel
vi ska hitta livets nyckel,
kom, kom i god tid
att bestämma vår framtid.
Löven viskar, fiskar simmar
alla dansar långa timmar,
en fjäril med i sällskap
fördelad är vetenskap…
Avrunda den i sin svett
inget kommer att gå snett
livet går runt omkring
folket dansar i en ring,
Strimma går i sin krets
ställa mål på dess spets
tiden är i förlopp
falska ljuset i omlopp.
Fåglar kvittrar, blommor blommar,
alla dansar långa timmar,
gräset med i sällskap,
nyckelpigan vår kunskap.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)