beträffande livets ideal,
denna bjöd på sin ideologi
som jag tror är rena utopi,
därmed lät politikern arg,
påminde mig om en hungrig varg,
och mycket feministisk blev hon,
det sa mig min intuition.
Denna hade talat om kvinnoförtryck
och mot mig riktade sin blick.
Det var ju slöjoförtryck
att just på mitt huvud fästa sin blick.
Är det slöjan som förtrycker folk?!
Låt mig vara min egen tolk!
Jag trivs väl så här,
oroa dig inte stående där.
I stället kom ett steg närmare
då blir dina uppfattningar klarare.
Friheten finner sin väg till oss
den är inte identisk med släppa loss.
… Det var ganska sent,
när på tal kom departement
liksom, där vill man vara dirigent,
men politikern saknar goda argument.
Då väcktes mitt behov att försvara
denna tjänstemannaskara,
ty det har varit min ideal
att försvara de utsatta för anfall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar