kunde han visst göra,
en liten hand, kärleksfullt,
kunde den doktorn förstora.
Att putsa dricksglas
så att speglas in,
avslöja spegelns lögn
och även lyssna mandolin.
Att bota de spetälska
kunde han också
och lida mycket likaså,
han är bland oss förvisso.
Men man ville inte
och ännu inte vill
uppfatta honom rätt;
folkets läkare, han förblir.
Skyll inte på honom
om många sjuka blir kvar,
han försöker bara övertyga oss
om att han Gud fruktar.
Slyngeln,
kallade man honom
idag kanske – en dåre
han, en bland doktorer
sjunger idag – la more.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar