Varje varför har sitt därför

Att titta på gulaktiga och stora löven, utströdda i all sin mängd på en stor gräsmatta, är en vacker syn. Mycket inspirerande. För tankar. Frågeställningar formuleras. Funderingar. Slutliga tankars intrång i ens själ.

"Varför" som begrepp och som varning till handling är inte ämnat till dem som påbörjat en handling. " Varför" som begrepp och fråga existerar för de som är vittnen till handlandes inträde. Med "därför" är ingen nytta - resultatet är redan på sin plats. "Därför" är för statiskt. "Därför" är ingen "aktion", ingen rörelse. "Därför" är ett avgörande skede. Passivt tillstånd. "Därför" är grunden till "varför". Därför "varför" innehåller "därför".

När jag funderar över en fråga som lyder så här: "Vilka här på jordklotet är jag fortfarande skyldig något", får jag svaret: "Gud (som Skapat mig), mina föräldrar (fred över dem, som ansträngt sig för min skull och stöttat mig under min livsfärd med all kärlek de kunde ge) och Sverige (som tog hand om mig när det inte fanns någon annan räddning för mig).

Jag har inget annat än kärlek att ge. Kanske det var kärlek som tog emot mig, gav mig tillflykt. Då blir avbetalningen rätt: kärlek för kärlek.


Häromdagen förde jag ett snack. Offentligt snack. Om Sossarna. Jag bad Gud att Förbarma Sig över sossarna. Om bakgrunden till ett sådant resonemang gav jag bara min "mardröms" antydan, villket självklart inte räcker till att ni inte tror att jag är en "intelektuell" dåre som förhastat kastar ur sig sin hjärnas "frenetik". Det är inte sant att jag inte vet vad jag vet, ty jag har någonting att säga om (Sveriges grundlagar tillåter det: 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter; Opinions friheter: 6§) livet. När jag inte har rätt att tala, tiger jag och lider. Eller gönmmer mig under bänken, vilket jag gjort i början av kriget i Bosnien då slakteriarenan ägt rum på Grönsakstorget i min hemstad Bosanska Gradiška. Resultatet av denna mina feghet var det att jag blev flykting i Sverige (vilket många hemmahörande missunnade. Det här är ingen förebråelse. Det att missunna är en naturlig reaktion, om man betraktar "uppståndelse" ur en materiell synvinkel). Vad jag tänkte säga är inte annat än det att vi (invandrare) är här och känner oss som att vi "trängt sig på". Å andra sidan (p.g.a att vi Bosniaker "gömt sig under bordet" för att inte bli förklarade som islamister, i världsmedierna) förlorade min hemstad sitt namn och fick ett nytt istället. Rättare sagt förlorade halva namnet: sitt första namn. Nu heter den Gradiška - man slapp ha prefixet som betäcknar Bosnien som ett land. Jag snackar tillhörighet med er. Ni skulle kanske säga: What´s problem?", med full rätt, därför att ni inte känner till problemets bakgrund. Bakgrunden är just nu inte viktig, ty resultatet av bakgrundens expansionistiska ideér har vi redan: Serbisk republik. Denna republik bildades genom att slå folk, skrämma livet ur det, få folk att gömma sig och sedan fly sin väg, eller döda det (folkmord i Srebrenica, m.m.). Vad serbisk betyder, och vilket annat land än Bosnien-Hecegovina associerar det till (till förmån för), har frågan svaret i sig.

Vad jag varit ute efter att tala om här är: vikten av att känna till bakgrund, sedan betrakta målobjekt ur bakgrundets perspektiv för att tänka ut medel att använda på vägen till målet. Varför allt detta, vet man redan: att uppnå målet. Själva målobjektet, StorSerbien, talar för sig självt. Därför har frågan svaret i sig: att bana vägen till att Storserbien träder i makt.

Krigsherrarna är inte särskillt inteligenta, men de är effektiva i sitt arbete. Deras tankegång är enkel; sammanfattad i en mening: "Hur man rensar terräng?"

Vi tar ett exempel här: höstlöven på gräsmattan (det är många, mer och mindre torra sådana, på marken). När de är "samlade" liggande där på marken, behöver vi plocka dem och göra något med dem (om det handlar om människor: döda dem och sedan i sopptunnan med dem) eller låta dem ligga kvar (obs. torkade). Sedan ruttnar löven (människor också).

De på marken kvarvarande löven (människor) antingen blåses bort med vinden ( människor flyr, likt löven) eller ruttnar snabbt (utrymet för fri ruttnad är större, liksom utrymet för handling till måluppnåelse är större än vanligt när motståndare är få, dvs. vågar inte motsätta sig). Allt handlar om mängd (storlek) i denna våra värld.

De få i mängden (exempel: de muslimer, kroater och andra medborgare i denna halva Bosnien "Serbisk republik" måste acceptera situationen hur den än är ). Mängden är en avgörande faktor för stabilitet.

Rika är de länderna som är storbefolkade. Om de är mot storrättvisa orienterade. Det är mitt "varför ber jag Gud förbarma sig över sossarna". Denna mina fråga hade svaret i sig från början. Annars skulle jag inte alls skriva det här.

Jag nämnde år 1993 som en "ganska ljus period i Sverige" i mitt skrivande om vikten att rösta på Sossarna. Motivering följer: År 1991 - 1994 krymper svensk ekonomi och BNP minskar. Under 2014 - 2015 fick återhämtningen ny fart och Sverige "mår bra nu", även med alla dessa krigsbarn samt dessas barn (flyktingar, flyktingarnas barn med sina barn) som belastning för Sverige. Jag ställer mig frågan om de omnämnda är en belastning eller en tillgång för Sverige?!

En tillbakablick, till 1990-talets Bank-, finnans- och fastighetskris i Sverige: var det en flyktingsström som förorsakade krisen?! Svaret är : NEJ. Vad är det som förorsakade krisen då?! Grundläggande "syndare" är  NYA VILLKOR SOM RÅDDE I BANKVÄRLDEN; bland annat avskaffades kreditmarknadsregleringar. De nya villkoren daterar från 1986 - 1990. Effekten kommer oftast inte direkt, utan efter någon tid. Denna tid (Finanskrisen i Sverige: 1990-1994) återspeglade "Nya villkors" tidigare begränsad utlåning. Ett argument för att mitt påstående håller är det faktum att sossarnas flyktingpolitik inte varit orsak till minskning av BNP, snarare blev det finanspolitiken (med sina rötter i USA) som ställt till det. Detaljbelysning: Flyktingar belastade BNP så mycket som att avrundning i procent går till 0%.

Vårt fel var att vi råkade vandra in just när signalerna av "1986-s Nya villkor" fick sin negativa respons på Sverige.
Det var 1990-talets början. Vad är orsak till återhämntning 2015? 2014-2015 ökade BNP med 4,1%; 2016 ger lov att ökning fortsätter även om den varit lägre än på kvartalsbasis. Lägg märke till att 1990-talets invandrare (gamla och de nya som tillkommit längre fram i "livscykeln") finns fortfarande i Sverige. Kan det vara så att invandrarna är trots allt en tillgång till Sverige?!

Förlåt mig det tråkiga som handlar om ekonomin. Det är mitt område. I 20 år har ekonomin varit min huvudsyssla och därmed min löneinkomst. Jobbat som kamrer. Sa jag inte att jag och vänsterpartisterna är patetiska i sina minnen av den gamla vår ungdomstiden?!

P.S. Avbrottet i tillväxten i Sverige år 2008-2009 har med finanskrisen att göra, inte med antal invånare per capita. 2008 bröt en omfattande kris i hela världen. Bolånekrisen i USA som "packades och såldes" till andra länder. Alltså, "Bolånespolitik" ställde till det. Sedan blev det "Investmentbanken Lehman Brothers fall" som "startskottet till finanskrisen". Hela ansvaret vilar på dem som inte räddat "Lehman Brothers".

Låt Sverige först rädda de som är under dödshot. "Lehman Brothers" lever inte längre, så på den punkten behövs inte räddning".

Det är andra gången USA lurar Europa; denna gång på pengar (eftersom USA redan (första gången) tagit guld). Det är värdepapper som USA alltid varit duktig på. Och annat också. Det var inte flyktingarna som ställde till det. Det var "Lehman" som ställde till vårt dåliga "tillmötesgående" i frågan om Sveriges välstånd.

Fortfarande inne i ämnet: "Varje varför har sitt därför"?! Jes. Tack vore "globaloisering" av tankar på global nivå (läs: Imanuel Kants nämnda "allmän nivå").

Ursäktar mig för att jag haft krigsherrarna som mitt "VARFÖR", flyktingar som "VÄRLDENS PROBLEM" och finansbanken som "ALLAS DÄRFÖR". Att betona: krig kan ha olika mål, som att beröva: pengar, frihet, liv, möjlighet, tillhörighet, vårdnad, verktiyg, mandat, försörjning, råvara, makt, individualitet, m.m.

Med avseende på att nu utarbetar vi (jordklotets invånare) en plan för hur vi ska gå vidare med globaliseringen på högre - världsnivå, är flyktingar fortfarande inne på temat. Jag ber om ursäkt för att flyktigarna finns. Jag ber om ursäkt i mitt- och i kriggsherrarnas namn. I mitt namn - för att jag ställt till det genom att komma Sverige till last. I krigsherrarnas namn för att de förföljt oss, vilket resulterade i att jag måste instämma i praktiskt taget allt som har sagts i denna våra flyktingdebatt. Det är annars lätt att instämma i folkets upprördhet över den fortlöpande invandringen. Jag finner mig skyldig. Skyldig för att inte ha tagit till vapen för att försvara min värdighet och grundläggande rättighet (men hur, inga vapen fanns, krigsherrarna delade inte med sig, de dödade, förnedrade och förföljde, istället... Därför ber jag en gång till om ursäkt för att krigsherrarna förorsakat flyktingström). Jag ber om ursäkt för att krigherrarna inte bett mig om ursäkt, ty om de gjort det skulle jag inte haft behov av att skriva denna text och inte heller skulle jag ha haft behov av att be ER om ursäkt. Jag hade då kunnat leva lycklig i Bosnien i alla mina dagar. Jag skulle inte haft ett behov av att be om ursäkt för att flyktingar finns på vår planet. Vem skulle annars be om ursäkt för det flyktingarna ställt till med sin närvaro om inte flyktingen själva.

Om de som inlett kriget någonsin tänkt på vad kan leda till att säga "ursäkta", skulle de aldrig haft den ledning de haft. Det handlar om hyfs. För det krävs viljan att se sanningen om sig sjäv. Det handlar om något redan mänskligt - som begrepp: "insikt". Insikten sätter krav på människan, liksom att ångra sig för det man gjort fel. Inte heller det är de (krigsförbrytarna) kapabla för. Det handlar om mänsklighet både som begrepp- och handling. Jag vill förlåta, min hand är utsträckt. I alla dessa tjugo nånting år väntar jag. I alla dessa år väntar jag på den minsta chans att insikten om det dåliga (onda, negativa man gjort mot mig inkluderar Bosnien-Hercegovinas normala människor) skall nå hjärnor på dem som gjort det. Förgäves. Sådana människor bryr sig inte om sitt onda som gör någon ont. De ser inte människan som en varelse, utan som hatobjekt för sina isolerade hjärtan och förvridna hjärnor. Min förlåtelse betyder inget för dem. De hatar, de vill ha hat tillbaka. De förstår sig inte på kärlek. Den värme den ger. Den känsla av själs- och kroppsuppfyllelse av något mycket mer en lycka. Något som svävar mellan verklighet och dröm i all sin storhet. Jag tycker synd om grymma människor som är så ensamma i sina grymma tankar.

Vi har förklarat kärlek, men vi måste lära grymma människor att ta emot den. Hur skall vi nå dem nu när de inte än förstått dess (kärlekens) lämplighet för livet; och inte än har de smakat av den osjälviska kärleken som är inträdes kort till allmän- och individuell lycka. Lycka utan lke. Det gäller att bli öppen för den för att kunna ta den. Finna glädje i den. Det krävs bearbetning av sitt inre för att kunna få den öppehhet som är den avgörande faktorn vad gäller denna fråga, såsom alla andra livsfrågor.

De grymma ifrågasätter sig aldrig. Vi måste lära dem att insikten om att vara svag är inget negativt i sig. Det är val och handling som definierar värden: rätt eller fel (positivt eller negativt, det goda eller det onda). Värdenas mall är: allas lika värde. Fördelning (uppskattning) efter förtjänst. Alla förutsättningar skall hänsin tas till. De grymma människorna behöver nödvändigtvist övergång från sitt nuvarande tillstånd till helt motsatt tillstånd. Det är inga problem med detta, under en enda forutsättning: att bli öppen för sanning. Öppen för att ta emot sanningen oberoende av hur mycket den än strider mot dina övertygelser. Det är det enda sättet på vilket sanningen hittar vägen till dig. Det är vi som måste bana denna väg. De grymmas medvetande måste förändras.

Åren går. Varje år som kommer bevisar en sanning: att bara genom påverkan utifrån kan dessa människors medvetande påverkas. Påverkan skall inte vara "hård". Vi skall hitta ett passande utryck för det de grymma måste acceptera till en början. Vi skall ta itu med helvete och elände för att hitta glädjen i livet igen.

Alla vi är fångar ... sina herrars (diktatorers), eller sina egna fångar. Det finns en del människor som tycker om att fånga andra. De glömmer en sak: med detta tar de på sig ansvar inför Gud för undersotarnas (underhuggarnas) dålig position i samhället, och i övrigt. Parallellt med detta bär de också ansvaret för sig själva som enskilld individ.

En del människor tycker om att bli någons fångar för att själva slippa den största delen av sitt ansvar inför Gud. En del bland människor kämpar däremot i hela sitt liv att befria sig från ett negativt inflytande (vill bli av med sitt hopplösa beroende av andras inställning till livet på inre- och yttre plan), ty de vet att det räcker med att bli sin egen fånge (sina ideérs fånge). Det skulle egentligen räcka med att var och en utav oss tar eget ansvar för sina handlingar.

I denna redovisnig förhåller sig saker till varandra så här: först var det "Varje varför har sitt därför". Sist blev det "Därför är inne i varför". Slutsats: Namnet på min uppsats kunde lika gärna vara "Därför". Ett sådant namn kunde också ge ett korrekt svar på textens krav. Det belyser ett faktum att man kunde lika gärna läsa texten baklänges. Alltså, i omvänd ordning. Från sista meningen till den första. Sista meningen i uppsatsen är: "Uppmana andra sträcka ut en hand!" Kanske denna röriga uppsats skulle då visa sig vara välstrukturerad.  Vet inte.

Men en sak vet jag: Jag mår bättre och bättre.


Efter alla dessa år
och svårt plågsamma krigssår;
Jag tackar Gud som lett mig tll
att säga det jag vill:
tack vore Sverige och dess grundlagar
har jag haft här många fina dagar.
Dessas garanti för tankefrihet
fick mig att uppleva skönhet.
Så enkelt att förstå det goda med det
att vi i Sverige har religions- och yttrandefrihet.
Det är så naturligt att vara stolt över Sveriges klokhet
och utifrån detta perspektiv betrakta vissa andra länders dumhet.
Sverige har en SJÄL som blänker,
Sveriges författning ingen kränker.
Sverige kan bli världens ledande stat
för att lära andra fördela mat;
Sverige har en bra samhällsordning
Sverige har sin sällsynta kodning.
Må Sverige bli nya ideérs land -
UPPMANA ANDRA STRÄCKA UT EN HAND!