Obesvarade frågor finns inte. Det finns antingen oviljan att skriva svaret på papperet eller kunskapsbrist, vilket absolut inte betyder att man inte kan skriva ned svaret, eller att man inte kan skaffa sig kunskap om ämnet i fråga. Varför gör man inte det?! Ja, man lider av glömska. Man lider av rädsla. Man visar respekt för någon eller något utan att den eller det förtjänar den, eller MAN FÖRSUMMAR sin skyldighet att avläsa KODEN: A L L V A R I G U N D E R T O N.
Hur som helst, Anna Lindh är död sedan 14 är tillbaka i tiden. Plus två månader. Anna Lindh var tre månader och en dag yngre än mig, men ändå är jag forfarande i liv. Allt skulle kunna vara i sin ordning om Anna Lindh hade dött, inte mördats. Vid mordtillfälle var Anna Lindh en av Socialdemokraternas ledande politiker. Alltså, ett attentat, ett terroristdåd utfördes mot Anna Lindh. Det är ingen tvekan om att bakomliggande tanke för mördet var väl planerat attak mot demokrati. Attak mot mänskliga rättigheter. Attak mot människovärden. Mijailovic förblir en fara för de som gömmer sig bakom honom: han kan när som helst sluta ljuga för deras skull och börja "sjunga sanningen". De är arga på honom, ty han lät sig bli avslöjad. Han kunde, om inget annat, begå självmord. Men han gjorde inte det, sådärja, så är han skuldsatt bortom lagen också.
Alla vet att mordet på Anna Lindh var politiskt och ideologiskt motiverat. Anna Lindh var offer för en fascistisk (totalitär, antidemokratisk) ideologi, och Mijailo Mijailovic (Mihajlo Mihajlovic) har också fallit offer för den. Han vet nu att fängelset är det säkraste stället att bo på - för honom. Men han vill inte erkänna sig själv att det är Sverige som förtjänar hans lojalitet och kärlek, inte den uppdiktade identitetsbilden. Jag undrar om han frågar sig nånsin: "Vilket ställe innerst inne i mig finns en humanistisk livsinställning på?"
Anna Lindh gjorde stora insatser på Balkan. Hon visade sig vara en god vän främst till Serbien och det serbiska folket samtidigt som hennes uppdrag som människa och politiker var sanningsorienterad, dvs hennes inställning var verklighetsbaserad. Alltså, hon agerade för fred, frihet och framtid. Det utesluter lögner och feghet. Krigsförbrytare skall inte gömma sig bakom den rättfärdiga delen människor i Serbien, liksom generalen Ratko Mladic gjort. Han har hållit sig gömd som en råtta, i 16 år. För rättvisans ansikte var han för feg att möta. Falska människor brukar ge materiella bevis på sin falskhet, tex genom att skaffa sig falsk identitet: Ratko Mladic fångades i Serbien (som gömde honom i 16 år) som Milorad Komadic (komadic, rent språkligt sett, betyder en liten bit; symboliskt för generalens storhet, va?!) år 2011. Att Serbien inte har kommit till rätta bekräftar en till av många sanningar: en uppgift om att en huvudarkitekt med inriktning mot folkmord i Bosnien-Hercegovina, Radovan Karadjic, gömde sig också i Serbien i mer än tio år under falsk identitet. Det kunde inte ske utan staten Serbiens välsignelse. Speciellt inte om denna guru - Dragan Dabic verkade i Serbiens huvudstad Belgrad, ordinerade i huvudstaden, visade sig i TV, intervjuades - alltså, byggde en ny identitet medan hela världens ögon tittade på Serbien och tålmodigt väntade på att Serbien själv inser att det är en förlust, både hedersförlust och ekonomisk förlust för landet att försvara folkmordsaktörerna. Har Serbien insett det ännu?! Nej, där förnekar man forfarande folkmord i Srebrenica (läs: hela Bosnien-Hercegovina), ty man har bestämt sig att ljuga. Man tror att det går att bygga en framtid på lögner. Tyvärr, vägen mot nationalismens tak har fortsatt via ständig hedring av odjur som planerat det hemskaste av det hemska, och givit order att det hemskaste sker. I nationens namn. Nationalismen förlorar sitt goda namn, när den överrumplar sina anhängare. Nationen blir häpen av maktens arrogans och cynism. Det har redan dragit på tiden och kommer fortfarande att dra på tiden innan serbisk folk förstår sig på utspelets natur och dess ursprungsideologi.
Det går inte att förneka folkmord i Bosnien-Hercegvina (alla möjliga synliga och osynliga bevis är framlagda), men ändå gör man det. Det att förneka folmord i Bosnien-Hercegovina är ett försök att tysta ner saanningens röster som yrrar i huvudet på dem som köper lögner. Döda kroppar... för evigt tystade bebysar ... gamlingarnas förvåning i stället för rädsla, kvinnornas skrik av rädsla ... skräck ... och skräckspridning ... bedjande blick ... avlossade skott ... blodfärjade knivar... massgravar som gömmer massakrerade bebysar, barn, ungdomar, vuxna män och kvinnor, gamlingar. Ondska ... är det det ett människoliv ska bygga på?! Eller ska man välja fred, trygghet, medmänsklighet, "allmänt förtroende" och kärlek, i stället?!
Stora klassskillnader och rassegregering var Anna Lindh starkt emot och handlade utifrån detta faktum. Hennes engagemang hade sitt fäste i de högt (allvarigt) utsatta miljöerna. Hon kämpade mot kvinnohandel, mot exploatering av de fattiga. Anna Lindh var optimist. Trodde på att man kunde frigöras även om man redan blivt en fånge till något eller någon. Trodde på att man kunde bekämpa profitörerna. Därför ville hon förstå sig på Balkan och gjorde sin första resa dit 1999. Samma år träffade hon Zoran Djindjic också, i Stockholm. Serbiens demokratiske ledaren. Båda de, Anna och Zoran, mördades 2003, av samma politik och av samma nacionalsocialism: SERBISK!
Anna Lindh brydde sig om Vietnamieserna. Hon brydde sig om serberna, kroaterna. Hon brydde sig om folkmordsoffer och deras familj. Anna Lindh brydde sig om Bosniaker och massgravar runt om i Bosnien. Hon brydde sig om människor. Hon trodde på sanna idealer. Hon jobbade för att EU:s gemensamma långsiktiga rättfärdiga plan, i enlighet med demokratiska regler, görs till en verklighet. Hon var en sann, levande politiker, ingen mumie.
Sveriges utrikesminister år 2003 hade blivit ett offer till sanningshatare och människoslaktare. Därför uppdragsgivaren, den som hade makt över den aktuella serbiska politiken sedan 1990-talet fram till idag, kände sig bekväm i att komma till Sverige och ta en promenad i varuhuset NK där en familjär och icke förstockad person Anna Lindh, en hustru och tvåbarnsmamma tar ett andetag från politiken. Denna välplanerade promenaden får sitt utryck i Serben Mijailo Mijailovic (Mihajlo Mihajlovic) som knivskär demokratins eldsjäl och en framgångsrik politiker - Anna Lindh. Mijailo Mijailovic högg Sveriges utrikesminister flera gånger i armen (för att nedslå Anna Lindh och hennes rätt att finnas till), i magen (för att livet ger vika) och bröstet (för att visa kallsinnighet och påpeka att det lätt kan bli normbildande). Alltstå, just hon ("ty, Djindjic har vi redan mördat, och henne är det bättre att döda hemma hos henne i Sverige än i Serbien - vi räknar med konsekvensfrånvaro angående landet Serbien", tänkte de "Sverigepromenadansvariga" och gladde sig åt sin klokhet då de låtit Anna Lind leva någon månad till efter hennes Belgradresa. "Inte döda de båda samtidigt i Serbien; mordet på Zoran Djindjic i Belgrad, jap, men inte svenskans. Svenskan ska också, liksom vår Djindjic, dö i sitt hemland, för att vi slipper "bilaterala besvär". Inte någon annan, just hon av alla andra politiker måste dö. Så man måste bli säker på att det sker", sammanfattade "Sverigepromenadansvariga" kort. Jag talar sanning, ty det inte gick att rädda Anna Lindhs liv - det visste han som gav order för knivhugg i magen, för säkerhets skull, ifall hjätrat i bröstet inte blir träffat. Mordet symboliserar skräckspridning bland människor som vill tänka fritt, leva fritt och förkunna läran om mänskliga rättigheter (underförstått: skyldigheter också).
Anna Lindhs drivande kraft var kärleken till människan. Hon levde för rättvisan. Hon visste att man måste straffa de skyldiga för folkmord i Bosnien-Hercegovina. Hon visste att alla skyldiga för andras lidande och död måste ta ansvar för det, allt i syfte att krigsförbrytare straffas och stoppas i sitt tågande. Glöm inte att den demokratiske ledaren i Serbien dödades två timmar innan han skulle träffa Anna Lindh i Belgrad, mars 2003. Lindh var på mordplatsen. Serbiens Riksdagshuset där hon avvaktar Serbiens utrikesminister komma och träffa henne: De skulle diskuterat bekämpning av organiserad brottslighet, bla. Och Anna Lindh knivhögs samma år (11.september), någon månad senare (man behövde ju tid att förbereda attentat), alltså diktaturen ville döda demokrati. Hänsynslösa politiken ville döda politiken som visar hänsyn (respekt). Budskap: SANNINGSENLIGT RESPEKTABLA POLITIKER MÅSTE DÖ, tyckte den etablerade politiken i Serbien och kom till Sverige att stjäla på varuhuset NK: ett människoliv. En familjekvinna, en mamma till två barn, en människa som gav tid för mänsklig omtanke. Även på global plan. Anna Lindh var en fri kvinna, en befriad vilja. En kämpe för allas frihet måste vara sådan. Obunden av ondska.
Stockholm. Sveriges huvudstad. Varuhuset NK. Vanligt folk handlar. En dropp i havet av sådana handlar också: Anna Lindh. Avslappnad, mänsklig. Fri. Uppriktig. Ärlig. Äkta. Sådana struntar i tankar om ett behov av livvakter. Det vet de som hatar spontanitet i rätttänkande huvuden - likt Anna Lindhs huvud. De vet det och blir aldrig kvitt det. De blir galna av detta vetande. De knivskär: Anna Lindh; de skjuter i ryggen: Olof Palme; de skjuter både och: i mage och i ryggen: Zoran Djindjic. Det här var endast tre exempel på vad händer när ondskans ansikte går på gatorna, Riksdagshusets trappor och varuhusets Plan 1. Vad händer?! Det dör människor, men inte deras starka personligheter. Inte kan man döda mänskliga tankar. Anna Lindhs stora projektet kan inte förfalla. Vet ni varför?! Därför att det vilar på sanningens principer. Den nya globala överenskommelsen lever (A New Global Deal).
Man kan läsa färdigt mellan raderna: Anna Lindhs mord var också ett försök att döda EU:s råd: EU, om man inte motarbetat det, skulle (fram till 2003) vara i stånd att genomföra militära operationer. Jag snackar om skapandet av en EU-armé som insatsstyrka. Undra vilka länder missunnar Europa framgång: att EU:s militära integration blir på frammarsch? Det är ingen slump att Anna Lindh sedan 1999 träffar Balkans politiker.
Det finns sådana som hatar EU som integrerat samhälle. EU motarbetas hela tiden, trots att man vet att ett integrerat EUROPA blir hela världen till nytta - som en motvikt till Rysslands, eller något annat lands militära insats i eventuella krigssituationer, men först och främst är det bra att olika ideologier stoppar varandra (att inte bli hänsynslösa) genom att visa respekt för varandras styrka. Rädslan för varandra, insatstyrkor emellan, kan trygga folkets säkerhet och bidra till konfliktlösning. I slutändan närmas de olika politiska åsikter varandra genom att rensa varandra från det som är falskt, det som inte är för mänsklighetens bästa. Ur ekonomisk synvinkel är det oerhört viktigt att ha ett organiserat samhälle i Europa därför att Europa är ett väldigt känsligt världsområde. För en bra världsekonomi krävs fred på jorden.
Hela världen måste lära sina barn medmänsklighet, inte hat: för att bli kvar. Ta fram goda exempel som ANNA LINDH!
